- Project Runeberg -  Bidrag till mordets psykologi : kriminalpsykologiska studier /
137

(1925) [MARC] Author: Andreas Bjerre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångest

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

liv, framträdde emellertid i endast alltför fullständig klarhet,
att det ingalunda var sedlig ånger eller samvetsförebråelser,
som voro deras källa och drivande kraft. Härmed
kommer jag emellertid återigen in på en fråga, vilken ingen
som bedriver kriminalpsykologiska studier bland dömda
brottslingar i längden torde kunna undvika, nämligen ångerns och
samvetets psykologi. Dock kan jag naturligtvis icke här
upptaga hela detta utomordentligt invecklade och omfattande
psykologiska problem till allsidig granskning; jag måste i
detta sammanhang inskränka mig till att framhålla några
synpunkter, som äro av alldeles särskilt stor betydelse för
förståelsen av de brottsligas själsliv, men som möjligen
kunna visa sig vara av något intresse även därutöver.

I framställningar av ångerns eller samvetets psykologi har
man, såvitt jag kunnat finna, hittills i allmänhet utgått från
att ånger eller samvetsförebråelser uppkomma när en
människa begått en handling som efteråt fördömes av starkare
krafter inom henne än dem vilka behärskat henne vid
handlingens begående, och man har i regeln från denna utgångspunkt
ställt sig till uppgift antingen att genom historiska
eller förhistoriska undersökningar förklara det faktiskt
givna innehållet i de fördömande krafterna hos människorna
under olika kulturepoker, eller att genom rent psykologiska
utredningar fastställa på vilka vägar dessa krafter kunnat
erhålla karaktären av högre pliktbud. Huruvida man härvid
karakteriserat de till handlingen drivande krafterna endast
som tillfälliga, ytliga, periferiska etc. och de fördömande
som de varaktigare, djupare, mera centrala, eller, med
användande av etiskt-religiösa bestämningar, stämplat de förra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:38:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mordpsyk/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free