- Project Runeberg -  Bidrag till mordets psykologi : kriminalpsykologiska studier /
150

(1925) [MARC] Author: Andreas Bjerre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångest

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förenade till en levande enhet. Under den allra första tiden efter skolåren, medan Gunnarsson ännu försökte — om också så att säga på andras ansvar — fylla sina plikter i arbetet på gården, vacklade hans stämningar gentemot människorna visserligen ännu i enstaka ögonblick på gränsen mellan bottenlöst hat och lika bottenlös självförintande tacksamhet, därför att han i deras föraktfyllda överseende trodde sig vädra förstående medlidande, som ju var det enda han under hela sitt liv begärt av människorna. Men om han någon gång under denna tid försökte närma sig någon eller några av dessa förstående för att i sin tacksamhet öppna sig helt inför dem, så blev han hastigt nog upplyst om att han i verkligheten var dem antingen fullkomligt likgiltig eller rent av vämjelig som ett krälande skadedjur eller m. a o. just som den lömska inställsamma odugling han själv visste sig vara; och han smög sig då ytterligare förbittrad tillbaka, djupare ner i sitt hemliga hat. Överhuvudtaget förintade hans hat naturligtvis nu definitivt alla de rester av möjligheter till verkliga förbindelser mellan honom och människorna, som ännu kunde finnas trots hans osäkerhet och trots hans behov av deras stöd; hans hat fullbordade redan nu hans ensamhet säkrare än cellisoleringen i straffanstalten. Snart kunde han överhuvud icke deltaga i ett samtal vare sig bland sina jämnåriga eller andra och naturligtvis ännu mindre i deras nöjen eller förströelser; han förmådde icke ens lyssna till vad de talade om vid måltiderna eller under arbetet annat än om han trodde att deras ord öppet eller i anspelningar gällde honom och hans oduglighet, och överallt vädrade han naturligtvis fientliga avsikter och planer, som visade honom att de andra en gång för alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:38:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mordpsyk/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free