Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skenliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rummet berott därpå att han i hennes hem lärt känna henne
som en frisk och stark, arbetsam och undergiven kvinna, eller
med ett ord som ett idealiskt arbetsdjur, men därnäst också på
att hon som dotter till hans företrädare på skogvaktaregården
kände väl till allt som var nödvändigt och nyttigt för dess
skötsel, vilket skulle komma att spara honom mycken tid, som
eljest gått förlorad på att uppfostra eller dressera en kvinna
till husmor på gården. Visserligen hade han samtidigt känt
sig ungefär lika oindividualiserat sexuellt dragen till Brita
som till alla andra unga och friska kvinnor, men att låta dylika
drifter utöva något som helst inflytande på hans beslut i en
för all hans framgång i livet så utomordentligt betydelsefull
angelägenhet som denna, skulle han ovillkorligt ha betraktat
som den hemskaste synd han kunde tänka sig. Hans sexuella
förhållande till Brita hade naturligtvis från den dag de gifte
sig intill den dag han mördade henne blivit lika oberört av
alla sorters goda känslor som hans tidigare eller samtidiga
förbindelser med lösa kvinnor eller med döttrarna.
Intill mordbrandsdagen hade han däremot lärt sig att sätta
värde på alla de egenskaper hos Brita — hennes arbetsamhet,
hennes sparsamhet, hennes absoluta lydaktighet o. s. v. — som
gjort att han före deras äktenskap varit säker på att hon
under hans ledning skulle bli en idealisk kvinna på hans gård.
Härav hade visserligen lika litet som genom hans sexuella
förhållande till henne följt någon sorts tacksamhet eller
tillgivenhet, eftersom sådana känslor överhuvudtaget icke kunde
uppkomma inom honom. Han hade endast tyst och surmulet
och kanske t. o. m. en smula knorrande över att det icke gick
bättre låtit henne hållas i sitt arbete, och vid varje minsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
