Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra akten - Åttonde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANISJA.
Ja, det nekar jag inte till. När man har det som jag,
kan man bli frestad till mycket mer, än vad jag har
gjort — man skulle vilja gå och hänga sig eller taga
och strypa honom. Kan det kallas att leva, det här?
MATRJONA.
Nej, det skall Gud veta! Men det är ingen tid att
förlora. På ett eller annat sätt måste vi ha reda på
pengarna och ge honom in av det där teet.
ANISJA.
Oj, mitt stackars huvud! Jag vet inte själv, hur jag
skall göra — jag känner mig så illa till mods. Ack,
om han ändå ville dö av sig själv! Jag är så rädd att
lägga den synden på mitt samvete.
MATRJONA
ondskefullt.
Varför vill han inte säga oss, var han har pengarna?
Tänker han kanske taga dem med sig, så att ingen
annan kan komma åt dem? Är det rättvist, det? Gud
nåde oss, skulle så mycket pengar gå förlorade utan
nytta? Är det inte en synd, kanske? Men vad har han
då för sig? Du borde väl titta in till honom.
ANISJA.
Jag vet inte... jag är alldeles förbi.
MATRJONA.
Vad är det du inte vet? Saken är ju klar. Låter du
nu tillfället gå dig ur händerna, så får du ångra det
hela ditt liv. Han ger pengarna åt syster sin, och du
blir lämnad på bar backe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
