Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte akten - Tionde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag håller av dig, men en dumbom är du! Du står
där och ser arg ut, för att jag druckit en smula. Men
jag ger dig djävulen! Tror du, att jag behöver krusa
för dig?... Titta på mig, du! Jag är underofficer, skall
jag säga dig! Du, din dumbom, kan väl inte en gång
säga: »underofficer vid hennes majestät kejsarinnans
första grenadjärregimente». Jag har tjänat tsaren och
fäderneslandet ärligt och troget. Men vad är jag för
en? Du tror, att jag är en soldat... men det är jag
inte! Jag är den uslaste av människor, jag är en
övergiven, vilsekommen stackare. Jag har svurit att aldrig
supa mer, och nu är jag ändå där igen!... Men tror
du, att jag är rädd för dig? Å nej, bror lille! Jag är
inte rädd för någon! Jag har börjat supa igen, nå,
än sedan? Så super jag då. Nu kommer jag att hålla
i minst fjorton dar... Jag super upp mitt kors, jag
super upp mina kläder, jag pantar på mina papper...
Jag är inte rädd, inte! Vid regimentet fick jag prygel,
för att jag skulle låta bli att supa... De pryglade mig
och de pryglade mig... »Nå, låter du bli nu en annan
gång?» sade de. »Nej», sade jag. Varför skulle jag vara
rädd för dem? Sådan är jag... jag är, sådan Gud
skapat mig. Jag svor att inte supa mer — och jag söp
inte. Nu har jag börjat supa igen, och nu super jag!
Och jag är inte rädd för någon! För se, jag ljuger
inte, jag säger, som det är... Varför skulle man vara
rädd för dem, det usla följet? Ja, ser du, sådan är jag!
Det var en gång en präst, som sade åt mig, att djävulen
är den största storskrävlaren i världen. Om du ger dig
till att skrävla, sade han, så blir du genast feg och
rädd, och så snart du ger dig till att rädas för
människorna, sade han, så kommer den lede och hugger
klorna i dig och flyger i väg med dig, vart honom
lyster. Men jag är inte rädd för någon människa, jag,
och därför kan jag vara lugn. Den lede kan inte göra
mig någonting, jag spottar åt honom!
447
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
