Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 Tillftåndet i Utah.
qwinnor, den andra af män. Liken woro alldeles nakna.
De syntes hafwa blifwit mördade. Iag tänker, att det»
war 60 eller 70 lik as qwinnor och barn. Barnen woro
i en ålder från 1 månad till 12 år. Roffoglarne hade
för det mesta uppötit de små barnen. På några woro
halsarne afskurna, andra hade knisstyng, andra woro träs–
sade af get-oärskulor.· Mördandet hade nyligen försig-
gått. Liken hade sannolikt legat der 1.5——16 dagar.
Jag gick förbi der den 2 «Oktober. Wi woro 11 i säll-
skap, och 7 gingo fram för att se de mördade männen;
jag gick icke.«
Är 1859 kom major Carlton på sin resa från Cali-
fornia till Utah att tåga förbi stället med ett kompani
ryttare. Emigranternas bleka ben lågo der ännu, men
denne officer lät hopsamla dem; uppkastade en stor stenhög,
på hwilken han reste ett högt kors. På en af stenarne.
inhöggos följande ord: «Här ligga benen af 120 män,
qwinnor och barn, hwilla mördades den 10 Sept. 1857.«
På kor-fets ttviirsthcke målades: «Hiimnden tillhörer mig,
jag skall tvedergälla, säger Herren!« Detta monument
förstördes, första gången Brighatn besökte stället. En as
dem som stodo toid Brighams sida har berättat, att
«profeten« läste högt inskriften och sade på det kall-
blodigaste sätt till sitt följe, att inskriften skulle hast-va
lydt: «Hämnden tillhör-er mig, jag har tvedergiilt, säger
Herren!«
Ester att haswa genomläst dessa förskräckliga sidor,
kunde man med rätta fråga, hniad som egentligen dres
mortnonerna till denna grymhet. Mormonismeug egent-
liga ntål är «hedningarnes utrotande« — «Joses Smith
eller swärdet«. Men dertill kom, att de hade att hämnas
sitt bortdrifwande frän Missouri och Illinois samt mor-
det på sin «profet«, och Brigham Young sörjde sör, att
denna pligt alltid pressade hwarje mormon. Tillila skulle
Parley P. Pratt hämnas. Pratt mördades i Arkansas
år 1857 af Mr. Mc. Lean, med hwilkens hustru han en
längre tid toarit gist, och som nu hade anlagt en plan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
