- Project Runeberg -  Moder och styfmoder /
10

(1875) [MARC] Author: Charles Dickens
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af dem hon älskade hade blifvit trängre; intet utbyte af vänliga
sympathier med hennes likar drog henne ifrån sig sjelf; inga
ömma barmhertighetsverk mot de fattiga mildrade hennes sorg.
Hon blef kall och ståtlig och stolt öfver det lidande hon
bevarade så obefläckadt af vanligt medlidande och så olikt alla andras.

En ung qvinna i byn, som gift sig kort efter Lady Irwins
ankomst till Swallowfield, förlorade sitt lilla barn kort efter
Helens dotters död. Hon var en okonstlad varelse, och
bedröfvelsen låg tung på henne, ty hennes man var ofta rå och ibland
elak emot henne, och som hon var från en aflägsen ort, hade
hon få vänner der i trakten. Mången sommarafton tillbragte
hon på kyrkogården, och mången smakfull krans af vilda
blommor band hon för att pryda sitt barns graf. Mer än en gång
gick Lady Irwin förbi henne i skymningen, men aldrig veknade
hennes hjerta med en känsla af deltagande; hon snarare
föraktade den sorg, som kunna finna lättnad i sådana barnsliga
yttringar, och den stackars fattiga qvinnan — med den enda
varelse som älskade henne lagd i grafven, med kläder just tillräckliga
att skyla henne, och med ett kallt och glädjelöst hem — var
rikare och lyckligare än den sköna ladyn, hvars dyrbara
klädningar snuddade förbi henne; ty i djupet af sin smärta kunde hon
se upp till En, som lofvat bära hennes sorg, och i ljuset af
hvilkens närvaro hon kunde hoppas att bli återförenad med sin
älskling.

Verlden, som den kallas, upptog sin vederbörliga del af Lady
Irwins tid och uppmärksamhet: hennes smak gjorde henne böjd
för prakt, hennes skönhet och talanger för begäret att lysa,
under det att hennes mans förmögenhet rättfärdigade hennes plats
som en ledande medlem af sällskapslifvet. Inga supeer voro
mera lysande, inga middagar bättre ordnade än hennes.
Vetenskap, litteratur, konst uppskattades till fullo i hennes hus,
hennes man var en fulländad talare, och hon sjelf egde den ännu
mera sällsynta förtjensten: att vara en förträfflig åhörarinna.
Sålunda var hennes hem en samlingsplats för män af den
högsta intellektuela bildning i staden, och när hon var på
Swallowfield var hon sällan utan besökande, hvars namn voro kända
och aktade.

Men ehuru Lady Irwin hade många beundrare, hade hon
dock inga vänner; hon begärde ingen sympatin och hade sjelf
ingen att gifva — åtminstone ingen för hvardagslifvets sorger
och fröjder — hon var sig sjelf nog. Hos en man är en sådan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/morstyfmor/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free