Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan förvåning, ehuru blodet, som hastigt stockade sig åt
hjertat, beröfvade henne förmågan att tala eller röra sig.
"Jag kom för att möta dig Kitty," sade Frank Irwin, "din
tant sade mig hvart du gått och bad mig söka upp dig; jag
hoppas du ej är missnöjd på mig derför?"
"O, nej" sade Catharina, darrande ännu mera, under det
hon endast med en bönfallande blick vågade af vända hans vrede;
ty der voro i hans ton och sätt en köld och en tvungenhet, som
voro alldeles nya för henne. Han vände om för att följa henne,
men det dröjde en stund, innan han åter talade. Slutligen
sade han:
"Jag vill tala några ord med dig, Catharina." Han talade
långsamt och med synbar ansträngning. "Jag behöfver icke
säga dig, att din vägran att följa min mor till London var en
svår missräkning för mig, ja, och en oväntad missräkning
dessutom. Jag tänker icke oroa dig med att forska efter skälen till
denna vägran. Du har handlat så bestämdt, att du sjelf måste
vara öfvertygad om deras hållbarhet. Jag vill endast säga dig,
att jag märker af detta liksom af ditt sätt och uppförande mot
mig alltsedan min återkomst från Tyskland, att jag varit nog
olycklig att ådraga mig ditt missnöje. Jag har förgäfves hos
mig sjelf sökt upptäcka någon anledning, du har ej gifvit mig
någon nyckel till gåtan, ehuru jag dagligen känner hur starkt
det missnöje måtte vara, som förmått att så fullkomligen
förändra vårt inbördes förhållande och förstöra en vänskap som
var så gammal och så förtrolig. Jag är dock icke nog inbilsk
för att tro det din vägran att följa med till London endast för-
anledtsaf din motvilja för mitt sällskap. Om det vore det enda
hindret, så behöfver du ej tveka längre, ty jag har i dag begärt
och erhållit min fars tillåtelse att företaga en längre resetur i
Amerika, och jag tänker till och med utsträcka mina
vandringer ända till Klipp-bergen."
Han hade talat i en hård, slö ton, utan att en enda gång se
på sin följeslagerska, endast oroligt svängande sitt ridspö och
med ögonen följande dess rörelser. Hvarje mening föll hårdare
och hårdare på den stackars Catharinas hjerta, och när det sista
oväntade slaget kom, måste hon stanna, ty hennes s vigtande
lemmar nekade att uppehålla henne, en dödlik blekhet spred sig
öf ver hennes ansigte, och hennes läppar darrade af det fåfänga
försöket att framtvinga ett ord.
Skrämd ur sin vrede, skyndade Frank att stödja henne och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
