- Project Runeberg -  Moder och styfmoder /
28

(1875) [MARC] Author: Charles Dickens
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

betraktade som förstenad en rörelse sådan som han aldrig förr
sett, under det lians hjerta slog honom för det sjelfviska i hans
förebråelser.

"O, Kitty," ropade han lidelsefullt, "glöm hvad jag har
sagt. Naturligtvis vet jag, att du ej kan hjelpa det; jag var en
dåre som kunde hoppas något sådant ; men du yet, Kitty, att
hvarenda menniska, utom du, är sjelfvisk."

"Du skall höra hela sanningen !" sade Kitty, som i sin ångest
att att blifva herre öfver sin rörelse knappast fattade vigten af
hans ord. "Jag har aldrig behöft ångra mitt förtroende för
dig, och svårt som det är, vill jag äfven nu förtro mig åt dig."

"Nej, Kitty, jag vill ej veta någonting; du skall ej tvinga
dig till något för min skull. Jag vet att jag i alla hänseenden
är ovärdig din uppmärksamhet. Jag kan nog förstå h vilket
motbjudande sällskap jag måste vara för en mild, fulländad
qvinna som du."

"Frank, hur kan du tala så oesynnerligt? Du vet att
ovärdigheten är helt och hållet på min sida. Lyssna till mig
några ögonblick, och jag vill försöka säga dig mina skäl, att du
ej behöfver anse mig alltför nyckfull. Du vet att min fader
tillbringat sitt lif i en sådan tillbakadragenhet, att han föga
tänker på eller frågar efter livad som säges eller händer i
verlden. Tian är van att se dig, och han älskar dig högt. Min
tant vet kanhända något mer om sådana saker, men jag tror
i alla fall, att om någon af dem tänkt alls på saken, så skulle
de anse mig för din jemnlike."

"Nåväl," sade Frank allvarsamt, ehnru ej otåligt.

"Du ser, att deras kärlek till mig skulle göra dem blinda
för sanningen." Kitty talade med tilltagande svårighet, men
ändå med en viss beslutsamhet. "Jag försökte att tala med
Lady Invin och begära hennes hjelp, men jag kunde det ej.
Jag tror ej det passar sig att tala derom med dig, Frank, men
du skall hjelpa mig, som du alltid gjort hela ditt lif, och.
för vår gamla vänskaps skull. Jag kunde icke uthärda att för-
lora din vänskap."

"Hvad än må hända, det behöfver du aldrig frukta,"
svarade Frank allvarsamt.

"Tack för den trösten! Och nu förstår du mina skäl."

"Förlåt mig, dyra vän, men jag förstår ej det minsta deraf.
Du talar om verlden, och att din faders kärlek för dig gör
honom blind; men jag erkänner uppriktigt att jag ej är i stånd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/morstyfmor/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free