Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att följa din tankegång eller begripa hvad sammanhang detta
har med din vägran att följa min mor till London."
"Förstår du icke, att om jag följer med, så skulle jag vara
tvungen att vara mycket i ditt sällskap, och folk kunde tänka
— eller för att säga rent ut, det vore icke bra för mig."
"O, hvarför sade du mig icke det förut ? Naturligtvis var
det svårt för dig att säga det. Hur dum jag var, som ej kunde
begripa det sjelf. Men nu, då jag reser så långt bort, till en
annan verldsdel, vill du ej följa med då? Ingen kan nu anmärka
på eller missförstå dig."
"Jag vill följa med, om du önskar det," sade hon i en
mycket låg och nedslagen ton.
"Det är ännu något, som du döljer för mig," sade Frank i
det han betraktade henne uppmärksamt; "och det är något som
gör dig olycklig. Du vill inte följa med till London ens om jag
reser till Amerika."
"Hvad nöje kan jag hafva der, när du ej är der?" svarade
Catharina; "skulle ej allt hvad jag såg påminna mig om dig och
din vänlighet?"
"Och likväl förnekar du mig nöjet att få vara der med dig?
Jag har hört sägas att qvinnor äro gåtor, och jag har ibland haft
svårt att förstå min mor, men att du skulle vara obegriplig och
inkon seqvent, det är mig något alldeles nytt."
"Låt mig bara stanna hemma" sade Kitty bedjande;
"begär ej att jag skall resa till London — visa intet intresse för mig;
och när du kommer tillbaka, skall du återfinna din gamla vän
och lekkamrat."
"Nej, Kate, låtom oss icke bedraga oss. Så kan det aldrig
bli mera. Den lyckliga tiden, då vi voro allt för hvarandra, är
förbi; och den kalla vänskap du erbjuder mig, är en dålig
ersättning för den kärlek du engång hyste till mig. Hvad mig
angår, så kan jag ej upphöra att älska dig, och jag kan ej visa
mig nöjd med att vara mindre än allt för dig. Tiden kan
måhända lugna mina känslor, och jag skall kanske vänja mig vid
tanken att vara ingenting för dig; men vi kunna ej blifva barn
igen, och minnet af dessa fröjdefulla dagar göra endast det
närvarandes sorg mera bitter."
"Säg icke så," sade Kitty med darrande röst, "vi kunna vara
såsom syskon för hvarandra."
"Syskon," ropade han häftigt. "Bedrag icke dig sjelf,
liksom du ej kan bedraga mig. Syskon! Vi hafva aldrig varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
