- Project Runeberg -  Moder och styfmoder /
65

(1875) [MARC] Author: Charles Dickens
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

alldeles doldes, sade hon med ett förtvifladt lörsök till lek-
fullhet:

"Så, Edvard jag måste köra ut dig, om du inte går snart.
Här har jag hållit qvar den stackars Agnes en halftimma med
mitt hår. Kom ihåg, att vi måste vara uppe i tid i morgon!"

I det hon talade hördes ett lätt buller öfver deras hufvuden
och ett ljud som om någonting fallit.

"Frank är bullersam," sade Sir Edvard småleende. "Jag
förmodar att han ej känner sig serdeles sömnig. Jag visste ej
att han var hemkommen," och med dessa ord tog han upp sitt
ljus och gick in i sängkammaren.

När han hade gått stängde Lady Irwin dörren och vände
sig till Agnes. De båda brottsliga varelserna stodo der och
betraktade hvarandra mållösa men med ifrig undran. De
lyssnade med återhållen andedrägt, men ingenting mer störde
tystnaden otvanför. Den stora klockan knäppte, vinden klagade
mellan träden och regnet föll i tunga xlrqppar smattrande mot
altanen och plöjande upp jorden. Med dessa ljud blandade sig
Sir Edvards lugna rörelser, der han beredde sig att gå till hvila.
Blixtrarna ljungade tätt och vildt upplysande det stormiga
landskapet och de båda elaka qvinnornas bleka, upprörda ansigten.

På en gång hördes ett buller såsom af dörrar som
öppnades och stängdes; hastiga steg skyndade uppför trapporna förbi
Lady Irwins dörr och in i rummet ofvanför. Qvinnorna sågo på
hvarandra med blickar af dödande ångest och väntan ; hvemkan
fatta det ögonblickets outsägliga fasa ? Ii vem var det som
kommit så hastigt? hvem hade fallit för några ögonblick sedan?
Stegen i rummet gingo hastigt fram och åter. Sedan blef det
ett ögonblicks tystnad — ett högt skri af förvåning och
förskräckelse — hastiga rörelser — uppkastandet af ett fönster —
ett våldsamt ringande på klockan — de tunga stegen af en som
bär en börda; sedan ett språng utför trappan och en paus vid
Sir Edvards dörr.

"För Guds skull, kom ut, min far!" ropade Franks röst i
en hviskning rysligt hörbar för Lady Irwin. "Oroa ej min mor:
Edvard är sjuk."

"Hvad ? Hvad är det fatt?" ropade Sir Edvard springande
upp med förvåning.

"Jag vet inte — han tycks ha svimmat. Han är i mitt
rum. Jag vill gå." —

Men här blef han afbruten af ett skri så högt, så gräsligt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/morstyfmor/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free