Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - I. Lars Johan Hierta och Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin utgångspunkt och sitt faste i det despotiskt styrda
Ryssland, var det.däremot England, den politiska och borgerliga
frihetens hemland, som först satte sig till motstånd emot
densamma, och Frankrike, som ett helt århundrade
genom-pyrts med engelska idéer, följde omedelbart efter.
Reaktionen var i själfva verket endast en hvilotid, efter
hvilken frihetsidéerna åter sköto upp i föryngrad skickelse.
De återvände, men i mångt och mycket fördjupade och
omgestaltade. Rousseaus idéer, hvilka i så mycket lågo bakom
revolutionen, funno i engelsmannen Bentham en ny
försvarare och utvecklare, som kom den följande tiden till godo.
Och Saint Simon och Fourier förde hans idéer vidare i
socialistisk riktning.
Det var också under dessa femton år emellan
Napoleons-krigens slut och julirevolutionen, som samhällena återvunno
sin styrka. Den ekonomiska utveckling, som börjat redan
före revolutionen, fortsattes. Begagnande sig af de stora
naturvetenskapliga och industriella uppfinningar, hvilka gjorts
under sjuttonhundratalet, och hvilkas antal dagligen ökades,
hade en ny samhällsklass uppväxt och skapat sig
förmögenhet och välstånd. Och den hade kunnat göra det, därför
att revolutionen afskaffat alla privilegier, monopoler och
skråordningar, hvilka dittills legat tryckande och hämmande
öfver samhället, och i dess ställe infört den fria
konkurrensen. Under dessa femton år hade i själfva verket
sam-hällslifvet omgestaltats, och ett nytt stånd stod färdigt att
öfvertaga makten. Nu blef det för hvar dag tydligare att
det dock låg något underbart gömdt i revolutionens stolta
och abstrakta teser. Och samma strid, som utmärkte de öfriga
europeiska länderna, hade redan börjats i Sverige.
Under dessa sakernas läge utbröt julirevolutionen i
Frankrike, hvilken strax gaf mäktigt genljud i de flesta
europeiska stater. Den följdes af revolutionen i Belgien,
af upproret i Polen och två år därefter antogs i England
den bill, som där skulle inleda reformernas sera. Öfver allt,
där dessa folkrörelser nådde fram, ljödo de som
dödsringningar öfver ett politiskt system. Liberalismen aflöste
reaktionen, och långsamt men säkert återupptogs
utvecklingsarbetet på den punkt, hvarest revolutionen slutat detsamma.
I Tyskland, i Preussen och Österrike medförde året
1830 icke något politiskt systemskifte. Metternich höll allt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
