Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - I. Lars Johan Hierta och Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jämt trådarna till det politiska spelet med säker hand. Så
icke heller i Sverige. Men liksom i Tyskland började man
här hemma på allvar den politiska striden. Hade icke
julirevolutionen inträffat, är det i hög grad troligt, att regeringen
fått öfvertaget eller att åtminstone den politiska kampen
utdragits längre än nu blef fallet. Af pressen hade
åtminstone regeringen icke längre någonting att frukta, tack vare
indragningsmakten och de salierade tidningarna. Dessutom
gick kamarillan just då i författning med Crusenstolpe om
utgifvandet af en ny tidning, hvilken ännu kraftigare skulle
upptaga kampen mot liberalismen. Men nu fick
oppositionen ny vind i seglen. Den samlade sig, dess idéer
spriddes till alla landsändar och genomträngde snart hela
folket. Året 1830 kan i Sverige kortast karakteriseras däraf,
att då utgafs det första förslaget till en representationsreform
af Richert och Anckarswärd, och då började Aftonbladet att
utkomma.
Ty det var icke på riksdagen, hvilken ju endast
sammanträdde hvart femte år och arbetade under ytterst
klumpiga och tunga former, det var icke på riddarhuset, hvarest
denna opposition först hade böijat, och hvarest den haft
och ännu länge skulle hafva sina intelligentaste kämpar,
som den skulle nå fram till seger. Det var i pressen. Den
man som samlade oppositionen, gaf den styrka och fasthet
och bestämda mål att arbeta för, det var Lars Johan
Hierta.
Få män hafva under sin lifstid blifvit så öfverhöljda
med ovett som han. Hans vedernamn voro många, så långe
som han stod i främsta ledet och med aldrig svikande ifver,
med klokhet och sakkunskap, logik och bitande kvickhet
kämpade för sina åsikter. Man har till och med sagt att
han inga åsikter hade, att han endast var en skicklig
affärsman, hvilken försåg svenska folket med hvad allt det önskade,
stearinljus och liberalism efter behag. Ännu i våra dagar
hör man särskildt äldre personer tala om Hierta och
Aftonbladet med en ovilja, som visar, huru högt stridens vågor
gingo. Och hans bild står ännu icke så högt som den
bör stå — synlig för hela svenska folket. Han delar
därut-innan öde med sin store motståndare på tronen. Ty
visserligen är det han och Karl Johan, som framför alla andra
skapat det moderna Sverige. Den senare är en ny Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
