Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - I. Lars Johan Hierta och Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vasa, en fäderneslandets återställare, som med fast hand
förde farkosten ut ur äfventyrspolitikens bränningar; den
senare grundläde den moderna pressen, lockade folket att
diskutera sina politiska och sociala förhållanden, fullbordade
den grundlag, som Sverige 1809 erhållit, men med hvars
innehåll det ännu var obekant, och tvingade regeringen att
efterlefva densamma. Och det är väl äfven Hierta, som mer
än någon annan har äran af den svenska
representationsförändringen, äfven om han icke direkt lade hand vid dess
slutliga genomförande.
Lars Johan Hierta föddes den 23 januari 1801. Han
tillhörde en gammal norsk krigarsläkt, hvilken troligen under
Erik XIV inkommit i Sverige. Den förste, som bröt med
familjens traditioner och gick den lärda vägen, var Lars Johans
fader, Karl Diedrich Hierta. Han blef 1785 adjunkt i kemi vid
Uppsala universitet och 1798 räntmästare. Modern dog tidigt,
då Lars Johan endast var tre år gammal, så att fadern blef
ensam om att uppfostra sina trenne barn. Fadern var en
synnerligen bildad man och en äkta frisinnad natur,
genomträngd af sjuttonhundratalets upplysningsidéer. Man märker
det redan på de ålsklingsmaximer, som han inskärpte hos
sina barn: »att aldrig visa öfvermod mot tjänare och
arbetare eller tala om bättre och sämre folk, eftersom de voro
klädda». I det sätt, hvarpå han uppfostrade sönerna, spårar
man inflytande från Rousseaus läror. Det stela förhållande,
som eljest utmärkte tidens uppfostringssystem, förekom icke
i hans hus. Han umgicks med sina gossar som en äldre vän,
försmådde stundom icke att vara deras lekkamrat och förläde
gärna undervisningen ute i det fria. Vid den egentliga
skolundervisningen lades mera vikt på att skärpa
iakttagelseförmågan och omdömet än på att fylla minnet med blott
utantill inlärda fakta. Dock öfvades äfven detta, men endast
genom små läxor, som ideligen repeterades. Tack vare denna
rationella lärometod, använd på alla ämnen under två år
med blott fyra timmar om dagen, bragtes Lars Johans
kun-skapsmått så högt, att han med stor heder kunde aflägga
studentexamen vid fjorton års ålder. Han befanns därvid
äga båttre insikt i både latin, grekiska och matematik än
alla samtidigt, höstterminen 1814, från Skara gymnasium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
