Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - I. Lars Johan Hierta och Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och lysande in&lning öfver den Aurivilliska släktens förtjänster
och hvad man kunde hoppas för den unge respondentens
framtid.. . När ordningen sedan kom till mig att äfven säga nägra
ord, vär jag först så rädd, att jag icke visste mig någon råd.
Men händelsen gjorde att i själfva reseanteckningarna, som voro
föremål för afhandlingen, förekommo åtskilliga sifferuppgifter
enligt den mahomedanska tideräkningen, hvilka hvarken
stämde öfverens sinsemellan eller med den antagna
begynnelsen af denna tideräkning. Detta gaf mig anledning att
sätta i fråga, huruvida ej det rara manuskriptet var
under-stucket. På en sådan invändning voro hvarken praeses eller
respondens förberedda: vid första felet som anmärktes
på-stodo de, att det vore tryckfel, men då det fanns flera ställen
att uppgifva, där en sådan förklaring var otillräcklig, så
inträffade här den nästan exempellösa händelsen, att praeses
själf måste medgifva, att han icke kunde förklara det
anmärkta förhållandet. Denna vändning efter de många
föregående grannlåterna väckte en viss sensation och stor
munterhet; äfven praeses själf kunde ej hålla sig från att skratta;
och allt detta var icke liten ära för mig, förstås, isynnerhet
tyckte jag detta, då, vid aktens slut, en norsk biskop, med
stor hvit ringkrage kring halsen, kom fram till mig, tog mig
i famn och kysste mig, någonting som våra biskopar i Sverige
troligen icke skulle hafva så stor lust till numera.»
Efter att hafva aflagt filosofiekandidatexamen blef Hierta
år 1821 magister; i slutet af samma år tog han äfven
juris-kandidatexamen och slog sig därefter ned i Stockholm. Det
var hans afsikt att gå ämbetsmannavägen, hvarför han
in-skref sig i bergskollegiet och åtskilliga andra verk.
Nu böljade för den unge bergsnotarien ett mera
omväxlande lif än det universitetsstaden kunnat erbjuda. Han kom
till Stockholm i det ögonblick, då tidningspressen började
väcka politiskt intresse bland publiken. Liksom hela
världen läste han i Anmärkaren om Vermdömålet, i hvilket
godtyckligheten och laglösheten i tidens rättsskipning så skarpt
framträdde. Det intryck, som denna händelse gjorde på
honom, förstärktes ännu mera, då han någon tid
därefter med egna ögon upptäckte ett tydligt bevis på samma
förhållanden. Under sin tjänstgöring i
justitierevisionsexpe-ditionen hade han nämligen fått tillåtelse att besöka
fängelserna. Vid ett dylikt besök i Smedjegårdshäktet träffade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
