Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - I. Lars Johan Hierta och Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LARS JOHAN HIERTA OCH AFTONBLADET
3S
färgade i Sverige, hade en alltför utpräglad radikal riktning
för att kunna fmna någon anslutning under dåvarande
förhållanden. Den gjorde sig ju till tolk för samma
åskådningssätt och samma stämningar, hvilka i Frankrike kommo till
utbrott efter 1830, men äfven där först längre fram fingo
inflytande på den praktiska politiken.
Som man finner af denna öfversikt, fanns det plats för
en själfständig, frisinnad tidning. Det var denna plats som
Hierta intog, och det kunde icke skett på en mera
lämplig tidpunkt än nu, då julirevolutionen Öfverallt ökade
det politiska intresset och väckte till lifs de liberalas
slumrande förhoppningar.
Hierta tilltrodde sig emellertid icke att ensam leda
tidningen. Han ville endast »sköta hushållsbestyren» och vara
den sammanhållande kraften. Uppstode någon vinst, skulle
denna lika fördelas mellan redaktörerna; för risken af
företaget skulle däremot Hierta stå, därför endast förbehållande sig
inkomsten af möjligen inflytande annonser. Det beslöts, att
tidningen skulle utgifves om aftonen, efter som posterna
anlände om förmiddagen, och någon aftontidning ej förut fanns
i Stockholm.
De fem personer, hvilka Hierta utsett till sina
med-redaktörer, voro M. J. Crusenstolpe, då assessor i Svea
hof-rätt och redan bekant som politisk skriftställare; v.
häradshöfdingen Andreas Möller, känd såsom humoristisk poet;
G. Lagergren, referendarie i riksgäldskontoret; adjunkten vid
Lunds universitet K. H. Lundblad; skalden G. G.
Ingel-man. Emellertid bortgingo den ene efter den andre af
olika skäl; innan ens profnumret utkommit hade
Crusenstolpe startat Fäderneslandet. Endast Lagergren och Möller
kvarstannade tillsvidare, men blott såsom medarbetare. Utan
tvifvel var det också bäst, att Hierta ensam blef ledare;
han säger senare, att han af egen erfarenhet fått lära, att
en tidning, för att motsvara sitt ändamål och öfva
inflytande, måste vara uttryck för hufvudsakligen en vilja.
Sedan tvenne profnummer utskickats, började tidningen
regelbundet utkomma den 16 dec. 1830.
Aftonbladet hade lycka med sig. Redan under andra
året utgick den i tre tusen exemplar. Den började i
kvartformat ungefär af samma storlek som Argus, men vid 1834
3. — Mortensen. ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
