Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - I. Lars Johan Hierta och Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms tidning och Argus IV att slå sig tillsammans och
begära publikt understöd till inrättande af en
vattnings-maskin af fyra åsnors kraft för att därmed uppfriska allt
snäijgrås och alla gamla fördomar i landet. En annan gång
jämför han Granskaren med en kronobarkass, hvilken »lär
fått en stöt i aktern och förlist. Lyckligtvis var lasten af
obetydligt värde». Når Granskaren på grund af denna omilda
behandling utfor mot Aftonbladet, gör detta »bot och bättring»:
»Hvem hade väl trott, att han (Granskaren), som har så
mången allvarsam otur, äfven skulle vara så beklagligt
organiserad, att den omtalade stöten, på det håll den träffade,
kunde gå honom så rakt till hjärtat.» Tonen var icke fin
och särskildt under det stora tidningskåbblet 1837 och de
närmaste åren framåt väjer man icke undan för grofva
uttryck och lifligt ovett i roddaremadamernas stil. Men tiden
var sådan, och de öfriga tidningarna voro icke bättre. Något
ungdomligt och friskt hvilade det i hvarje fall öfver tidningen.
Publiken märkte dessutom snart, att den i Aftonbladet fick
färskare och bättre underrättelser om utländska förhållanden.
Redan i profnumret kunde Aftonbladet meddela den
Welling-tonska ministärens fall, och den fortgick i samma anda,
ständigt bemödande sig att komma tidigare än konkurrenterna.
Likaledes sökte den redligt att uppfylla sitt i programmet
gifna löfte att vara en universell tidning. Äfven detta var
något nytt, då det utfördes i den utsträckning som här var
tillfället, isynnerhet sedan tidningen från och med 1834
utvidgats och utkom i folioformat. Den meddelade ut- och
inrikesnyheter, hade politiska ledare, påpekade fel och
missförhållanden af hvarjehanda art; hade en vidlyftig
polis-afdelning och följde med intresse teater och litteratur. Högt
stod emellertid aldrig litteraturkritiken i Aftonbladet, och
synpunkterna voro alltför ofta förestafvade af politiska hänsyn.
Atterbom såväl som Geijer före affallet blefvo alltid illa
åtgångna af Aftonbladet. Trots sin ensidighet är emellertid
dess kritik af stor betydelse för den följande utvecklingen
och i mångt och mycket bestämmande äfven för den högre
kritiken under fyrtiotalet.
På detta sätt blef Aftonbladet snart det centrum, från
hvilket en ny idériktning strömmade ut öfver landet. Ty
detta kan och bör icke glömmas, att Aftonbladet verkligen
hade ett andligt innehåll, man må så döma om arten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
