Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - I. Lars Johan Hierta och Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den dåvarande. Man gaf helt enkelt Hierta ett nytt ämne
att skrifva om, och det vapen, med hvilket man ville döda
honom, vände han med utmärkt framgång emot regeringen
och systemet.
För hvarje ny indragning protesterade han i Aftonbladet
ömsom med stort allvar, undersökande frågan i hela dess vidd,
belysande dess orättfärdighet och oförenlighet med ett
konstitutionellt statsskick, ömsom ironiskt och hånfullt, men
alltid vid godt humör. Han ursäktar sig hos läsarna,
därför att de fått vänta på bladet, han beklagar huru tungt
det kändes att kämpa för sina åsikter, när han icke längre
fick ansvara för sina ord, utan visste att det kunde gå ut
öfver en annan. Och hvaije gång uppkastade han frågan:
hvarför blef detta nummer indraget? »Sannerligen vi själfva
hafva nog skarpsinnighet att kunna med visshet utleta det,
men Dagligt Allehanda för i dag på morgonen berättar, det
man gissar, att anledningen varit några ur svenska tidningar
hämtade notiser om det famösa tal, som ryske kejsaren
skall hafva hållit i Warschau, jämte någon oskyldig
allusion på h. maj:ts hälsotillstånd.» Denna »oskyldiga allusion»
på ryska kejsarens hälsotillstånd var, att »hemorroiderna
skulle slagit upp i hufvudet, en olägenhet, som icke lär vara
sällsynt inom romanofska huset.»
På detta sätt fortgick det i tre år, under hvilken tid
Aftonbladet indrogs fjorton gånger. Omväxlande därmed
använde man åtal. Under året 1837 drabbades den svenska
pressen af inalles åtta aktioner och tio indragningar. Så kom
det märkvärdiga året 1838, då striden nådde sin kulmen
genom åtalet mot Crusenstolpe och de därmed förknippade
omständigheterna.
Från och med början af 1838 hade Crusenstolpe
nämligen utgifvit några bref öfver dagens frågor, kallade
Ställningar och förhållanden. 1 andra brefvet, som utkom i
februari, klandrade Crusenstolpe en officers utnämning,
hvarvid en äldre officer blifvit förbigången för en yngre
hof-tjänsteman. Enligt den officiella tidningen hade den
ifrågavarande utnämningen skett på en söndag. Han afslutade
sin framställning med följande kläm : »På det ingenting skulle
fattas ens i draperiet af konseljens obehöriga förfarande uti
detta befordringsmål, är, enligt Statstidningens uppgift, herr
hofmarskalken Fleming befordrad till major i Svea lif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
