Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - I. Lars Johan Hierta och Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
densamma — och år 1823 hade den framlagt förslag till en
ny civillag, år 1832 förslag till en ny kriminallag, men ännu
hade ingendera kommit fram för riksdagen. Den gamle
justitieministern Rosenblad, som var en fiende till alla dessa
nyheter, hade helt enkelt begraft dem.
Oppositionens första angrepp på regeringen, ett sist»
utslag af den gamla riddarhusoppositionen, misslyckades.
Anckarswärd hade väckt en motion om hemmantalsräntans
(= grundskatternas) afskrifvande, och yrkade dessutom i
åtskilliga motioner, att riksdagen skulle neka all bevillning,
om icke regeringen ginge med på förslaget. Anckarswärd
och hans grupp visste mer än väl att regeringen icke
skulle lämna sitt bifall, och det var just meningen, att på
detta sätt splittringen skulle blifva så mycket större. Planen
misslyckades och Anckarswärds politiska anseende led
därmed ett afgörande nederlag. Detta var det sista utslaget af
den gamla adelsoppositionen. Maktens tyngdpunkt
öfver-flyttades därefter på borgare- och bondeståndet.
Oppositionen, som hade öfvervikt i alla utskotten, tog
emellertid skadan igen på annat håll. Den 2 juni 1840
af-lämnade konstitutionsutskottet sitt anmärkningsmemorial med
anledning af granskningen af statsrådets protokoll. I
trettioett särskilda mål ställdes konungens rådgifvare under åtal
inför riksrätt efter 106 § regeringsformen för förmenta
öfver-trädelser af grundlag och allmän lag och i sjuttiotvå
sär-skildt numererade punkter anmäldes enligt 107 § dels
respektive föredragande för bristande nit, skicklighet och drift i
utöfningen af deras förtroendeämbeten, dels de flesta af
konungens både döda och lefvande rådgifvare för
tillstyrkande eller underlåtandet af afstyrkande af sådana åtgärder
eller beslut som af utskottet ansetts stridande mot rikets
sannskyldiga nytta. Praktiskt ledde visserligen alla dessa
anmärkningar till intet, då full decharge beviljades, men
desto skarpare framträdde den principiella betydelsen af
hela memorialet. Det var en fullständig uppgörelse med
hela det gamla systemet, i hvilket konungen personligen
ingalunda skonades. Icke mindre hårdt träffade honom riksdagens
afgörande angående kabinettskassans skuld, hvilken tillkommit
på ett grundlagsvidrigt och för hela Karl Johans
regeringssystem ytterst betecknande sätt. Konungen och kronprinsen, hvilka
iklädt sig borgen för densamma, måste själfva uppgöra skulden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
