Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - II. Magnus Jakob Crusenstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid denna tid hade han emellertid redan börjat
intressera sig för politiken och ftr 1823 tagit säte på riddarhuset.
Därmed började en ny fas i hans lif.
Vid 1823 års riksdag stodo redan regeringen och
liberalerna fullrustade emot hvarandra, utan att dock någotdera
partiet hade nämnvärd öfvervikt öfver det andra. Denna
obestämdhet i tidslynnet afspeglas på ett intressant sätt i
Crusenstolpes uppträdande under de oroliga år som följa.
Såsom en ung adelsman af konservativ läggning om ock med
vissa liberala ideer i hufvudet, reminiscenser af gossårens
läsning, hade han anländt till hufvudstaden. Där hade han
kommit i beröring med en hel krets af liberala ungdomar.
Han tillhörde t. ex. den skara af unga tjänstemän, hvilka
företogo en lustfärd till Vermdön, i och för att öfvervara
förhandlingarna i det beryktade Vermdömälet, om hvilket ofvan
år taladt. Han var medlem af det debatterande sällskapet
som stiftats af Lars Johan Hierta; men helt gick han icke
upp i dessa idéer, och framför allt hade han vid denna tid
närmast den åsikten, att det var genom regeringen, som
nödiga reformer skulle genomföras. Så t. ex. då han år 1825
utgifvit sina Ideer till en förbättrad nationalrepresentation, i
hvilken han förordade en utvidgning af representationsrätten
men på ståndsprincipens grundval, uppvaktade han Karl
Johan och öfverlämnade åt honom ett exemplar af skriften.
Efter hand som liberalismen tillväxte under tjugotalet,
närmade sig Crusenstolpe emellertid mer och mer
oppositionen. Särskildt skeppshandelsfrågan och revisionen af 1827
tyckes hafva gjort ett starkt intryck på honom. Utan
inflytande på hans hållning var det väl icke heller, att han
vid denna tid redan stött sig med sina förmän och ej var
välsedd i hofrätten. I början af 1828 års riksdag tillhörde
han oppositionen, deltog i den Anckarswärdska klubbens
sammanträden, hvilken var en samlingsplats för de förnämsta
liberalerna, och utgaf, såsom redan nämndt, i förening med
L. J. Hierta den på högre ort illa anskrifna riksdagstidningen.
Det var redan aftaladt, att Crusenstolpe skulle medarbeta i
den liberala tidning, som Hierta ärnade grundlägga efter
riksdagens slut, men i stället följde ett nytt omslag.
Han bröt nämligen plötsligt med oppositionen och
uppträdde på riddarhuset till förmån för en militärisk anslagsfråga,
hvilken låg regeringen varmt om hjärtat. Ett nytt inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
