Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - IV. Magnus Jakob Crusenstolpe. Fortsättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till en ny styrelse för Sverige. Grundtanken i denna är,
att Sverige ej längre skulle hafva en konung utan blifva en
republik under en riksföreståndare, och att adeln ej längre
skulle vara ärftlig, utan antingen afskaffas eller förvandlas
till en ämbetsmannaadel. Följer så hans förslag till
representationsförändring, hvilken trots de föregående skarpa
radikala förslagen, alltjämt är baserad på ståndsprincipen.
Dock finnes endast två kamrar, den ena själfskrifven,
utgörande landets rikaste män, den andra baserad på val.
Skriftens tredje afdelning innehåller en skildring af
tryckfriheten under frihetstiden.
Med majestätsbrottet uppnådde Crusenstolpe höjden af
sin popularitet, och han drömde under åren på fästningen
ånyo stora drömmar om att spela en politisk roll. Däraf
blef emellertid intet. Under hela det följande decenniet var
han dock en mycket populär personlighet, känd och
uppskattad såsom romanförfattare och i ständig korrespondens
med allmänheten genom sina Ställningar och förhållanden.
hvilken tidskrift först utkom i tvånglösa häften från 1838
—1851 och därefter till 1864 i mänadshäften. Den var mycket
läst och spridd i vida kretsar öfver hela landet. Ej underligt,
ty ämnena voro mångahanda, och aktuella och
framställningssättet högeligen kryddadt af den Crusenstolpeska
ironien. Men förgäfves skall man i denna långa rad af band
söka en skarp och klar belysning af fakta, eller stora idéer
framburna med entusiasm. Crusenstolpes genre är Öfverallt
den personliga och hans synpunkter äro trångbröstade; han
hackar ideligen på institutioner och personligheter. Någon
upplysningens man är han ingalunda; snarare delar han
folkets fördomar och farhågor. Det ligger en mystiker gömd
i Crusenstolpe. Han tror på Nemesis divina. I femte brefvet
berättar han t. ex., huru redan åtskilliga af de personer,
som deltagit i hans fällande, nåtts af Guds straffande hand.*
Hans egna förslag till praktiska reformer äro ytterst doktrinära
och opraktiska — alla mer eller mindre lika hans förslag till
representationsreform. Stundom vill man knappast taga
honom på allvar. Ett af de temata, som han helst behandlar
är t. ex. lyxen. Någonstädes föreslår han, att värden
för hvarje större kalas skulle betala en viss summa till
* Det kr en förunderlig blandning af hat och vidskepelse i dessa sidor.
Se Ställningar och Förhållanden V. sid. 27 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
