Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från romantik till realism - II. Reaktion mot fosforismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I litteraturen ntgöra äfven åren 1838-1840 själfva
genombrottet. Geijers affall 1838 berör icke minst litteraturen.
Äfven han kritiserade i sitt Litteraturblad Atterboms diktning
och klargjorde sin ändrade ställning till romantiken. 1839
utkom Almqvists Det går an och Amorina. 1840
invaldes Atterbom i svenska akademien; »den nya skolan flyttade
in i den gamla». Atterbom fördjupade sig i det förflutna
och skref under sina sista år sina Siare och skalder, detta
stolta minnesmärke öfver den svenska vitterhetens häfder.
Därmed var det slut med fosforismens tid. Den nya
generationen slog in på andra vägar.
Ända sedan 1809 hade fosforisterna behärskat
tidskriftslitteraturen. Det var därför ett icke mindre tydligt tidstecken,
när nu dessa tidskrifter gingo in, den ena efter den andra.
Redan 1837 försvann Skandia. 1838 upphörde Svenska
litteraturföreningens tidskrift, hvilken ägt bestånd ända sedan 1813,
och Mimer som skulle aflösa densamma höll sig endast några
månader. De nya tidskrifterna, som uppstodo, hade en annan
karaktär.*
Uppsala hade varit fosforismens utgångspunkt och
hufvud-såte. Icke minst betydelsefullt var det då, när
liberalismen äfven inträngde i den gamla borgen. Atterbom skrifver
med smärta, att en liten hygglig aftonbladistisk ormgård
hade blifvit anlagd i Uppsala, hvartill Geijers
litteraturblad gifvit väckelsen. Det första utslaget af denna nya
anda i fosforisternas gamla stad, hvilken just gaf anledning
till Atterboms yttrande, var Malmströms artiklar i den af
docenten Lenström år 1839 påböijade tidskriften Eos;
Malmströms Blick på Svenska vitterhetens närvarande tillstånd, år
i mer än ett afseende ett uttryck för en ny kampanj mot
fosforismen, en kampanj, som snart från dagspressen och
tidskrifterna skulle öfverflyttas på litteraturhistoriens falt och
där fortsättas ända ned till våra dagar.
I början af den första artikeln klagar Malmström öfver
* Sådana tidskrifter voro: Eos, utgifven 1839—1840 af C. J. Lenström,
Gefle och Uppsala. — Frey, tidskrift för Vetenskap och Konst 1841—1860,
Uppsala; hufvudmedarbetare voro Malmström och Bergstedt. —
Intelligensbladet, 1844—1846 af F. G. Afzelius, Uppsala. — Studier, Kritiker och
Notiser, Lund, 1841—1845; hufvudmedarbetare C. A Hagberg, H. Reuttrdahl
och Abr. Cronholm. — Tidskrift för litteratur, Uppsala. 1861—1862 af C.
F. Bergstedt och C. G. Malmström. — Nordisk Tidskrift, Stockholm, af A.
Sohlman 1862— 1863.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
