Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från romantik till realism - II. Reaktion mot fosforismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grupp, som hela Malmströms senare synpunkt p&
nyromantiken bottnar.
I den andra artikeln kommer han in på sitt egentliga
ämne, sin egen tids litteratur. Hvad är dess karaktär? Jo,
det år dess sjuklighet: för att närmare bestämma arten af
denna sjuklighet använder Malmström sedan ett högst
egendomligt sätt. Man märker, att han redan studerat sin Hegel
och lärt att söka sanningen genom den dialektiska
metoden, ty man finner i den följande framställningen tydligt den
hegelska metodens tredelning*. Ty, säger han, den nya skolan
beskyllde det gustavianska maneret för sjuklighet. Rätt: det
var för mycket materialistiskt. Gustavianerna beskyllde nya
skolan för sjuklighet. Rätt: den var för spiritualistisk. Men
i hvad afseende är vår tid sjuklig? I båda.dessa afseenden.
Vår tids sjuklighet ligger däri, att den klänger mellan
materialism och spiritualism eller stöper dem tillsammans på ett
sätt som man väl kan kalla nyfranskt men icke mänskligt;
det senare en tydlig pik åt Victor Hugo, hvars maner just
i detta ögonblick sysselsatte sinnena i Sverige.
Och nu träffar Malmström på sin väg Atterbom (hvilken
eljest snarast skulle väntas bland utmärktheterna d. v. s.
Neutrerna):
»Denna spiritualism, hvilken renast uttalar sig hos Atterbom^ icke foa*
foristen, utan skalden, och hos honom i en skönhet, som är oupphinnelig
eller Åtminstone ännu oupphunnen inom vårt fädernesland, har genom mängden
af beundrare och imitatörer skapat en egen gråtmild vitterhet, hvars nota
characterstica är en ytterligt uppskrufvad känslosamhet»
Den materialism åter, som under gustavianska
tide-hvarfvet framträdde i älskvärda skepnader, har likaledes
kommit i turen igen. Det sinnliga, det kvicka — det fann
man igen — men det oefterhärmliga behaget, det salta löjet,
den älskvärda urbaniteten, hvart hade dessa flyktat? Leopold
tog dem med sig i grafven, om Ni äfven tror Er se dess
vålnader grina vid v. Brauns orgier.
Det är fullkomligt typiskt för den oreda i tanken, som
under en yttre oklanderligt logisk form alltid utmärkt
Malmström, att han efter dessa angrepp på fosforismen och den
gråtmilda poesien berömmer Bottiger, hufvudrepresentanten
• Utan tvifvel har Hegels dialektiska metod äfven föresväfvat honom i
den föregående artikelns uppställning, där gamla skolan utgör tesis, fosforismen
antitesis och neutrerna, den högre enheten, syntesis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
