Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från romantik till realism - II. Reaktion mot fosforismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om n&gra ledande synpunkter genomgå Malmströms
uppfattning, var det dels hans opposition mot fosforismens
ensidiga ästetiserande, hvilket han uttrycker på följande sätt:
Fosforismen satte med Schelling det skönas begrepp öfver
det godas, dels hans ständigt betonade rädsla för dess katolska
tendenser.* Äfven dessa åsikter äro typiska för den nya
tiden, hvilken icke blott reagerade mot fosforismen utan mot
ästetiserandet öfverhufvud. Redan i Hagbergs artikel hade
de etiska synpunkterna varit de bestämmande; detsamma
var äfven fallet för Malmström och Fryxell, men ingen har
kanske så utprägladt häfdat denna ståndpunkt som C. F.
Bergstedt, hvilken med både sina förtjänster och fel helt tillhör
den nya tiden.
Bergstedt var född 1817. Till Uppsala kom han 1836,
således strax före den stora brytningen i uppsalalifvet, som
betecknas af Geijers affall, hvilket, som han själf säger, »gaf
stöten till en tämligen stark reaktion mot den tidigare,
ensidigt ästetiska lefnadsåskådningen, en reaktion, som sedan
fortgick genom en växande benägenhet för praktisk historia
och exakta studier». Bergstedt, som tillhörde
Södermanland-Närikes nation, själfva »den Aftonbladistiska ormgård», om
hvilken Atterbom talade, kom strax midt in i dessa strömningar.
Han var god vän med Malmström (hvilken för denna krets
stod som det högsta ästetiska oraklet; han har sedan
ut-gifvit hans skrifter), studerade liksom denne de klassiska
språken; 1842 blef han filosofie doktor. Han var en af
stiftarna af Skandinaviska sällskapet, den första institution i
Uppsala för befrämjandet af samförståndet mellan de
skandinaviska länderna. Sedan han blifvit docent i grekiska,
kastade han sig på sanskritstudier och företog för att
fullända sig i dessa vetenskaper en vidsträckt utrikesresa 1846—
1848.** Denna förde honom också till England, hvilket land
tycktes särskildt hafva tilltalat honom, att döma efter ett
yttrande i hans korta själfbiografi: »England gjorde ett djupt
* Denna senare åsikt kan förefalla egendomlig, ty icke är det många
personer, som i våra dagar tro, att katolicismen skulle kunna återinföras i
Sverige, och följaktligen spilles icke många ord på den saken.
Malmströms åsikt iir emellertid föga individuell, ty faran för katolicismens
återinförande i Sverige var en i de liberala tidningarna ofta diskuterad fråga, som
sög näring ur upprättandet af katolska kapellet i Stockholm, kronprinsessan
Josefinas enskilda katolska gudstjänst o. s. v.
** Troligen är det hans sanskritstudier, som bidragit till hans friare
uppfattning af de religiösa frågorna — eljest en sällsynthet hos hans samtida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
