- Project Runeberg -  Från Aftonbladet till Röda rummet. Strömningar i svensk litteratur 1830-1879 /
193

(1905) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Ludvig Runeberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mil för tvenne bröders kärlek, de båda »furstefalkarne»,
den ljuse Volmar och den dystre Dmitri. Volmar vinner
Nadeschdas kärlek och döljer henne på ett aflägset slott
undan den afundsjuke Draitris spejande ögon. Denne
an-gifver emellertid broderns kärlek för den anstolta modern,
Natalia Feodorovna, och Volmar skickas på kejsarinnans
befallning bort på ett aflägset krigståg. Nadeschda får med
sina tvenne söner återvända till faderns fattiga hydda. Vid
ett besök, som kejsarinnan aflägger på Natalia Feodorovnas
slott, upptäcker hon emellertid hela förhållandet och förenar
åter den trogne maken med sin älskade.

Inflytandet från Almqvists Amorina ligger i öppen dag.
1 de båda bröderna, den ljuse Volmar och den mörke Dmitri,
återfinner man Vilhelm och Rudman. Särskildt i andra
sångens allegori, i hvilken hela diktens händelse symboliskt
förut-tecknas, framträder detta mycket tydligt. Betecknande är
t. ex. ett sådant litet drag som att dufvan, hvilken förföljes
af de båda falkarne, söker skydd på Volmars axel liksom
siskan på Wilhelms, och liksom Rudman erfar Volmar en
häftig svartsjuka, når han ser det.

Dikten är utomordentligt vacker. 1 Nadeschda har
Runeberg ännu en gång tecknat en ung kvinnogestalt af
sällsynt blid fägring. Särskildt berömd är kärleksscenen i fjärde
sången mellan Volmar och Nadeschda. Den innehåller intet
annat än hvad älskande sedan tusen år försäkrat hvarandra,
men all den djupa innebörden i dessa banala frågor och
heliga löften, som afbryta kyssarne, vaggar sig också fram
som ett känslornas röda spel genom denna dialog. Ståtlig
är äfven scenen i sjätte sången, i hvilken Natalia Feodorovna
emottager sin son furst Dmitri i slottets riddarsal bland
porträtten af anorna; den påminner om en liknande scen i
Hernani, men Runeberg har användt den med vanlig
sjålf-ständighet. Egendomlig för Runebergs fatalistiska
upprättning af kärleken är, att Nadeschda redan förut i drömmen
skådat Volmar, dock icke med det vreda anlete, med hvilket
han nu står framför henne:

Den samme Ur han, blott ej ljus, ej mild, som när
drömmen hon hos honom satt
vid bäckens strand och glömde bäckens Bpegelvug
och speglade sin själ i hans.

13. — Mortensen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:29:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mortfatrr/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free