Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Ludvig Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och liksom i Hanna är det framförallt den unga flickans
kåndlof som skalden utmålar; Volmar stftr mera i skuggan.
Utomordentligt melodiös och rikt nyanserad är äfven
versbehandlingen i denna dikt. De verser, med hvilka
Sturzen-Becker parodiskt inledde sin anmälan af dikten i
Aftonbladet, och i hvilken han förebrår Runeberg att icke hafva
behandlat ämnet på prosa, kunna med mera fog anföras
så-söfen ett mästerprof af skalden, i hvilken han nästan endast
genöm att använda ordens betoning målat de olika floderna
och hela trakten i
Wolga mottar i sin famn Oka,
: ■ t , af Oka emottas gul Moskwa,
till Moskwa sig skyndar glad en bäck
med sin pärlbestänkta böljas skatt.
” Vid den lilla bäckens blomsterstrand
i • gick en flicka, femtonårig na;
. . sjHlf en blomma, sökte blommor hon
, och med blomma blomma sammanknöt.
Huru år icke här genom själfva ordens form och
ställning den sorlande bäcken kontrasterad mot de tungt
framflytande, stolta floderna. Likaså blir versen mera lekande,
nästan smekande, då flickan införes. Och sådan är
Runebergs versbehandling Öfverallt i denna dikt.
Och , likväl kan den i metriskt afseende icke mäta sig
med Kung Fjalar. Men finns det öfver hufvud någon dikt
på svenskt språk, som kan täfla med detta Runebergs
metriska mästerstycke? Han har äfven själf yttrat om den,
att isådana vers, som förekomma i Kung Fjalar, kunna ej
många skrifva korrekt», och tillagt, blygsamt småleende:
»man kan ej ana, hvilken möda det kostat att skrifva den.»
Kung Fjalar tillkom mellan den gammalkristna, i antik
stil hållna legenden Chrysostomos och Kungarne på Salamis.
Däraf stammar, säger man, den antika fatalism, hvilken
präglar dikten ungefär som en tragedi af Aiskylos.*
Naturligen spelar äfven det antika dramat här in, men det är nog
närmare förebilder, som fört Runeberg in på ödestragiken.
Fatalismen är en sällsynt gåst i modern litteratur — den
sammanhänger alltid med primitiva tillstånd och säregna
ras-egendomligheter. — Hvarken fransmännen eller Goethe känna
Fjalar erbjuder en viss likhet med den trotsige Prometeus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
