Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriken - VII. Gustaf Lorents Sommelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
holm, hos hvilken han vistades i början af fyrtiotalet.
Ut-gifvaren af hans samlade skrifter, C. Eichhorn, anmärker »den
nästan fullkomliga frånvaron af erotiska stycken bland hans
dikter». Det är icke en riktig iakttagelse. Det finnes mycken
erotik i hans dikter, liksom den säkerligen upptagit det mesta
af hans lif. Det gäller endast att närmare bestämma arten
af denna erotik. Ty visserligen påträffar man icke några spår
af en högre och varmare lidelse till en kvinna (äfven i en
sådan dikt som Farväl är det närmast saknaden af den
kroppsliga beröringen, minnet af förgångna kärleksnätter,
som han uttrycker. Jämför särskildt 4 och 5 versen).
Däremot påträffar man ständiga utbrott af vild sensuell trånad
efter kvinnor. Vällusten är just hans element, och det är
också den, som dödat honom. Arten af hans erotik är med
all önskvärd tydlighet tecknad i t. ex. följande verser:
Vi ha rendez-vous p& höskullen
med allt som bär kjortel och särk i kvarter,
och långkyssar f&r man, om ingenting mer,
tills mulen blir hudlös och svullen.
Mol ensam man leds vid, men är man ett par,
blir bristen ett Eden; som svältan så bar
är en garnison utan flickor...
De kuttra som dufvor omkring oss i fält
och göra kasernlifvet herrligt och sällt...
Se’n om man för länge sig håller till en
och ur samma bägare pimplar allen,
blir smaken nattstånden och däfven.
Följderna af detta utsväfvande lefnadssätt visade sig
snart i en förstörd hälsa och dåliga affärer. De senare sökte
han få upphjälpta af en farbroder i Nantes, och han företog
därför en resa till denna stad år 1846. Hans väntan blef
emellertid besviken, och han återvände ännu mera svårmodig
till Norden. I början af 1848 begärde han afsked från sin
officersbefattning, och då strax efter hans hemkomst
dansktyska kriget utbröt, sökte och fick han anställning i danska
arméen. Han stupade den 5 juni 1848 vid Dybböls skansar*
då han stigit upp på en gärdsgård för att visa sitt folk vägen.
Det kan knappast råda tvifvel om, att han gått i kriget för
att söka döden.
Som skald uppträdde Sommelius under början af
fyrtiotalet, i det han under åtskilliga pseudonymer, af hvilka mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
