Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriken - VII. Gustaf Lorents Sommelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och kraftigt målande skildring af de känslor, som besjäla en
riktig knekt som i dikten husaren Riego:*
Ack, hvad det Hr roligt att vara hussar,
det kan ej beskrifvas på papper, min far!
Det Ur något »tusande djäfla»
att sadla sin Betty och raskt sitta opp
och låta’na striicka förbi i galopp
själf Beelzebub, om han vill täfla.
Att sopa ren slagfältet, bryta en lans
och jaga en fiende, går som en dans;
ej spara vi skänklar och‘sporrar, o. s. v.
I hela denna skildring och dess fortsättning har man
ryttarens oförställda förtjusning öfver sin häst, hela karriärens
berusande poesi, njutningen att hugga in på fienden med
blanka sablar, lukten af svettiga hästar, kort sagdt — hela
kavalleristens paradis.
Och om också hans ordval icke alltid är utsökt, besitter
han dock en stor förmåga af åskådlig beskrifning, som
ingalunda väjer tillbaka för bildernas ryslighet; här en
bataljmålning:
Dock klyfde vi skallarne på dem bastant,
så hjärnorna sprutade, det minnes jag grannt,
på pannornas hvalf crépe-de cocq cr;
vi öppnade brecher i magar och bröst,
att hjärta och inelfvor ramlade löst
och slängde som chaira berlocker.
Vi rumlade strax före kampen med lust,
och spiknyktra ej, om ej blixtfulla just,
det bar öfver hålväg och dike...
Ypperligt är också måladt, huru kornetten föll:
Som svalan i flykten han stöp för ett skott
och släppte stigbyglar och tygel;
skvadronen stack framåt, ohejdadt och flinkt,
den stupades fuchs följde med af instinkt
och sprang reguliert på sin flygel.
Och han skildrar icke blott åskådligt, hvad han sett
med egna ögon, utan med samma rika inbillning utmålar
• Det är svårt att citera Sommelius, just därför att han så föga
koncentrerar. Man bör helst själf genomlöpa några af hans stanser för att få det
rätta intrycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
