Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romanen - I. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
romaner på vers, sådana som Goethes Hermann und
Doro-thea eller Runebergs Hanna och Elgskyttarne. Den verkliga
heroiska epopéen visade sig däremot ohjälpligt död, trots alla
upplifningsförsök. Men i den tyska ästetiken behandlades
romanen ännu af Vischer med en viss öfverlägsenhet, och i
Frankrike såväl som i England fördes ett verkligt
utrotningskrig emot följetongsromanen. Äfven i Sverige fick man
snart tillfälle att konstatera och beklaga, att romanen utträngde
intresset för alla andra litteraturslag. Bergstedt utfor mot
romanen i sin artikel Om den usla litteraturen, och Malmström
behandlade densamma i en liknande artikel i Några drag till
bestämmande af den moderna romanens karaktär. Kritikens
ställning till romanens utveckling under adertonhundratalet
påminner därför icke så litet om det sätt, hvarpå den
litterärt bildade under sextonhundratalet iakttog
uppkomsten af det Elisabethska dramat. Man såg ned på
detsamma, men arten framväxte med naturnödvändighet,
uppburen af folket och tiden, åt hvars känslor och stämningar
den gaf ett lefvande och mäktigt uttryck.
Någon nämnvärd utveckling hade romanen icke uppnått
i Sverige före 1830. Det är visserligen sant, att man redan
under sjuttonhundratalet kan afläsa de utländska
strömningarna här hemma, men af någon större betydelse hade den
inhemska romanlitteraturen dock icke varit. Många af denna
tids romaner ligga ju ännu otryckta i vissa arkiver. I böijan
af adertonhundratalet finner man nya utslag af de på
kontinenten härskande riktningarna. Cederborgh skref ett par
humoristiska skildringar, Livijn och Palmblad författade
fantastiska romaner och exotiska noveller i den
nyromantiska stilen. Almqvists Parjumouf ansluter sig till den
samtida exotiska skildringen i Frankrike. Men allmänhetens
behof af romanläsning fylldes hufvudsakligen genom
öfver-såttningar, bland hvilka naturligtvis många af tidens bästa
produkter finnas, men framförallt de mest hårresande och
spännande alstren. Lafontaine och Spiess, Kotzebue och
Klinger äro namn, som ständigt återvända i denna tids
litteratur. Man förstår icke människorna från början och
midten af adertonhundratalet, om man icke föreställer sig
dem lefvande under ett högtryck af romantiska
föreställningar, som underhållas genom en flitig romanläsning.
Spökslott, repstegar, dolkar, lönngångar, balkonger med sköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
