Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romanen - III. Fredrika Bremer. Fortsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så smärta och sylfidiska som möjligt samt kvicka till
förståndet.
På detta sätt kom deras barndom att gestalta sig som
lifvet i ett kloster. De fingo icke ens, när de voro vuxna,
promenera utom i vagn. De fingo endast ett ordentligt mål
mat om dagen. Hela deras lefverne var intill det minsta
regleradt af den pedantiskt ordentlige fadern. Man får en
åskådlig föreställning om huru det gick till i det Bremerska
huset, när man i den äldre systerns, Charlotte Quidings,
lefnadsteckning af Fredrika — en af de bästa skildringar af
eri svensk författares barndomslif, som finnas — läser om
deras morgonvisiter hos föräldrarna. Klockan åtta om
morgonen skulle barnen vara klädda och komma in och hälsa
god morgon först på modern, som då satt i ett mindre
förmak vid sitt kaffebord och noga betraktade dem under deras
gång från dörren fram till henne. Hade de då gått illa,
måste de ännu gång göra om promenaden fram till modern,
niga och kyssa hennes hand; och hade nigningen ej lyckats,
måste den göras om ännu en gång. Den stackars lilla
Fredrika kunde aldrig gå, stå, sitta eller niga modern till lags,
och hon hade många svåra och ledsamma stunder att
utstå för dessa saker. — Därefter följde besöket hos fadern.
Vid den tid, då barnen inkommo i hans yttre rum, lade
alltid betjänten en fyrkantig matta midt på golfvet och
ställde på den en stol, på hvilken fadern satte sig, af
betjänten kringsvept med en stor och vid kåpa. Hårfrisören
— ett riktigt original — i ljusgrå syrtut med en kam bak
örat och en pudervippa i handen, själf pudrad, inträdde,
under det han gjorde många bugningar och skrapningar
med ena foten både för fadern och de små barnen. Han
räckte pudervippan åt betjänten, som skulle hålla den,
medan han upplöste bandet kring stångpiskan, kammade
och omflätade denna. Sedan framtogs puderasken, vippan
doppades däri, och frisören, med ljuft småleende, hufvudet
på sned och emellanåt tagande baksteg för att se, hvad effekt
han uppnått, pudrade så grundligen in faderns hufvud och
hela ansikte, att han icke kunde se upp, innan betjänten
hämtat honom ett fat med vatten och en handduk. —
Hvilar det icke en fläkt af rokoko öfver hela denna skildring,
är det icke som såge man två små genremålningar af
Char-din, afsedda att utgöra pendanger: morgonvisit hos modern,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
