Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romanen - IV. Fredrika Bremer. Fortsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var angelägen att visa henne allt Hon sammanfördes med
landets berömdheter, beundrade Emerson, disputerade med
Channing och var omättlig i sin vetgirighet. Hon besökte
pbalanstéren i New Jersey, upprättad efter Fouriers principer,
och. gick flitigt i kyrkorna samt lärde känna såväl unitarierna
som agnostikerna; men framför allt intresserade bon sig för
sina medsystrar, de amerikansjta kvinnorna, hvilka strax
förut slutit sig tillsammans och nu som bäst kämpade för
utvidgade rättigheter. Och hon såg dem redan i den friaste
och mångfaldigaste verksamhet. Det fanns kvinnor i fullt
oberoende ställning, hvilka endast af begår efter
sysselsättning antogo platser; andra uppträdde såsom föreläsare,
besökte de sjuka i fängelserna eller ägnade sitt lif åt slafveriets
utrotande. Skolor voro redan grundlagda, hvarest kvinnor
kunde studera medicin, lära sig att rita och i allmänhet
förvärfva högre kunskaper. Öfverallt fann hon ett stort intresse
för att utbreda upplysning och att sammansluta sig för det
praktiska genomdrifvandet af ideella och materiella mål.
Upplysning och association — det var de nya principerna,
som hon fann bestämmande för lifvet i den nya världen.
Mycket af det amerikanska tilltalade henne icke. Men
när hon 1851 återkom till Sverige, på hvars jord bon längtat
att åter sätta sin fot, framträdde skarpt för henne åtskilliga
företräden i det amerikanska lifvet. Hon såg tydligt, huru
Sverige var efter i utveckling, huru många fördomar, som
där ännu frodades, huru man där ännu icke förstod att
arbeta med kraft. Hädanefter riktades hennes intressen ute*
slutande på det verkliga lifvet; hon ville samla människorna
till reformer, och när hon skref, var det endast för att under
visa. Särskildt var det tre områden, som nu sysselsatte
henne: välgörenheten, kvinnofrågan och de religiösa
rörelserna.
För välgörenheten hade hon alltid haft ett varmt bjärta;
det år typiskt, då fru Flygare-Carlén under ett besök i
Strömstad 1831 såg Fredrika med en korg på armen på våg till
de sjuka och nödlidande. Men nu sökte hon verka mera i
stort, och hon tillämpade på välgörenheten den föreningstanke,
som hon sett bära så vackra frukter i Amerika; under de
följande åren uppstodo äfven på hennes initiativ åtskilliga
filantropiska inrättningar. Koleraåret 1853 grundade hon till
ex. Stockholms fruntimmersförening för barnavård, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
