Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romanen - IV. Fredrika Bremer. Fortsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade till uppgift att söija för de genom kolera föräldralösa.
Och flera liknande sammanslutningar följde.
Men sitt största arbete uträttade hon under denna tid
för kvinnofrågan. Den hade ju alltid lifligt intresserat henne,
som själf i ungdomsåren genomkämpat alla de lidanden, för
hvilka en kvinna med intellektuella intressen kunde vara
utsatt. Redan i Edla (i Presidentens döttrar) och i Nina hade
hon tecknat bilden af en kvinna, som kämpar för en högre
utveckling. Frågan sysselsatte henne sedan ständigt;
förnuftigast har hon framlagt den i Hemmet, hvarest Petrea är
bäraren af hennes tankar angående detta ämne. Det, som
karaktäriserar Fredrika Bremers uppfattning af kvinnans
höjande, år, att denna högre utveckling, denna praktiska
verksamhet för andra, skall vara ett slags ersättning för
äktenskapet: den frigjorda kvinnan är för henne en nunna.
Ingenstädes framträder denna snåfva och asketiska
uppfattning skarpare än i Hertha eller en själs historia. Idéerna
i detta arbete uppväcka icke längre vårt intresse; de äro
föråldrade eller för långe sedan förverkligade. Litterärt sedt
är arbetet äfven ytterligt svagt. Det är en tendensroman,
hvars människor sakna allt själfständigt lif och endast äro
pappersdockor, hvilka röra sig efter författarinnans behag.
Dessutom saknade Fredrika Bremer den dialektiska och
konstruktiva förmåga, som är nödvändig för att uppställa
och försvara en tes. Men historiskt sedt är boken af icke
ringa betydelse, ty här är det, som Fredrika Bremer,
utlösande sina intryck från Amerika, för första gången
formulerar ett program och påyrkar bestämda sociala reformer
angående kvinnans ställning. Det viktigaste af dessa
reform-kraf, för hvilket hela arbetet är skrifvet, är yrkandet, att
kvinnan vid 25 års ålder skulle vara myndig. Dessutom
framställas åtskilliga andra önskemål: kvinnan borde liksom
männen hafva rätt till vetenskaplig utbildning och till
verksamhet i olika riktningar. Så skulle de kunna undervisa i
skolorna, vårda de sjuka (äfven männen, liksom Hertha
vårdade Yngve), vara läkare o. s. v. Det är således med
Hertha, som kvinnofrågan i Sverige vinner praktisk betydelse.
Äfven i ett annat afseende är Hertha betydelsefull, ty
här framställes för första gången krafvet på mannens
sedliga renhet före äktenskapet — denna fråga, hvilken sedan
spelat en stor roll i åttiotalets kvinnorörelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
