Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efterromantik - I. Efterromantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utlandet. Ty visserligen grodde där redan på skilda punkter
af Europa en ny och egendomlig kultur, men de män, som
skapade den, hade ännu knappast känn på hvarandra och
ännu mindre kunde deras verksamhet skönjas på afstånd.
De lyste ännu icke som fyrbåkar. Det fordrades skarpa
ögon för att skönja deras ensamma studielampor i
natten. Och den härskande litteraturen var Öfverallt
efter-blomstring, efterromantik. I Frankrike lyssnade kejsarinnan
till Merimées fint afslipade noveller och Feuillet gick i sin
sedeskildring just så djupt som tiden fordrade. Stundom
djupt nog, ty i Monsieur de Camors har han åtminstone fullt
lyckats att teckna en af tidens stora typer: mannen som
kastat bakom sig alla »fördomar» utom en: hederskänslan,
och som, när äfven den sviker honom, griper efter pistolen
och gör sitt testamente för sonens räkning, som dock ej lyckas
båttre. 1 poesien härskade de sista utlöparna af Victor Hugos
skola, dessa fina och utsökta verssmeder, af hvilka många
äfven hade idéer, Les Parnassiens. 1 England finnes knappast
något nytt att nämna i prosan, och i versen är det Tennyson
med sina smältande och formfulländade dikter, hvilka sällan
beröra någon af dagens frågor, utan älska att fördjupa sig i
sagans och historiens drömvärld, som helt angifver tidens
lynne. I Tyskland är Bismarck den store poeten, som på
de omgifvande ländernas bekostnad förverkligar sitt folks
länge närda drömsyner.
Särskildt vissa af dessa franska skalder hafva icke varit
utan betydelse för den generation, som nu uppväxte här
hemma och gjorde sig beredd för diktarekallet. Bäckström
sysslade ju åtskilligt med Victor Hugo, och Snoilsky har säkerligen
lärt åtskilligt af Les Parnassiens. Men framförallt var det nu
emot ett annat litteraturområde, eller om man så vill två, som
den svenska nationen började vända sina blickar. Jag har
redan antydt, att Norges politiska förhållanden under seklets lopp
icke varit utan inflytande på de liberala rörelserna här
hemma. Dess mera demokratiska statsform hade i flere afseenden
verkat eggande på de svenska frihetssträfvandena. Nu först
började man äfven intressera sig för den dansk-norska
litteraturen. Det var det första praktiska utslaget af Skandinavismen.*
• I förbigående sagdt intresserade man sig säkerligen långt mera i Sverige
för dansk-norsk litteratur än vice versa. Sverige har öfverhnfvud nnder hela
seklet visat större intresse af att lära af brödrafolken än dessa af Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
