- Project Runeberg -  Från Aftonbladet till Röda rummet. Strömningar i svensk litteratur 1830-1879 /
370

(1905) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efterromantik - I. Efterromantik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

genom att jämföra de fyra nationalskalderna Oehlenschläger,
Tegnér, Wergeland och Runeberg, verkade som en tändande
gnista, och troligen har det under dessa år till och med nått
fram till Strindberg och af honom förståtts på ett annat sätt.

I mångt och mycket utgjorde således detta Signaturernas
program från 1860 ett återupprepande af hvad som uttalats
omkring år 1840 i Uppsala.

Detta märkes icke minst, om man genomgår denna
skaldeskolas dikter. Man erinras då ofta om den
föregående utvecklingen. Man finner t. ex., huru högt de ställde
Runeberg. Nyblom har skrifvit en rent klassisk bit om
honom, inledningen till de samlade skrifterna, hvilken just
angifver, huru uppburen han denna tid var, och hvilken stor
roll han spelade i den svenska dikten. Fjalar (redan namnet
angifver för öfrigt Runebergsbeundraren!) yttrar mycket
betecknande i en af sina sånger:

Har den strålade, din panna,
hur din kind fick rosors färg,
när jag läste högt ur Hanna
af v&r skald, v&r Runeberg.

Spåren af honom märkas också litet hvarstädes (t. ex.
i Bäckströms dikt Vid Fredrikshall). Äfven Malmström, då
högeligen uppburen, har i mångt och mycket stått som mönster
för dessa ungdomar. Mer än en gång finner man, att det år
det speciella Malmströmska tonfallet, som återklingar i deras
dikter, och deras lyrik är också liksom hans af öfvervägande
reflekterande art.

Betecknande för denna skola är vidare den ständigt
återkommande folkvisetonen. Flere af dess vackraste sånger gå
i denna dur, så t. ex. Wirséns Herr Olof:

På ängen under det mörka fjället,
där är det ställe, där leken går
från solnedgången till hanegället
och helst, när månen på fästet står.

De ljusa lindar
där hålla vakt,
ej störs af vindar
den tysta trakt,

men strålar darra på hvarje blad,
och gräset glittrar i daggens bad.

Kommen I ej?

Kommen I ej, Herr Olof?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:29:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mortfatrr/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free