Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efterromantik - I. Efterromantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
peiska länder bekännare af andra trossamfund, till hvilka
hänsyn af olika skäl mäste tagas. Sverige hade ju allt sedan
femtonhundratalet, då katolicismen med tjänliga medel
utrotats, varit ett ovanligt rent protestantiskt land. Läseriet,
som då och då blossat upp, hade helt enkelt undertryckts.
Under fyrtiotalet förändrades emellertid dessa
förhållanden. Dels böljade vid denna tid statskyrkans stridigheter
med olika sekter och läseriet, stridigheter, hvilka sedan aldrig
riktigt upphört. En af de första var bråket med
metodisterna och deras predikant Scott (1840). Främmande
trossamfund begärde och erhöllo äfven delvis rättighet till fri
religionsutöfning. Så fingo judarne lika rättigheter med
landets egna invånare genom en serie förordningar af år 1838,
1860 och 1873.
Men samtidigt böljade äfven från olika synpunkter
angreppen på statskyrkan och ortodoxien. Vi hafva sett, huru
Almqvist vid denna tid vågat vidröra båda, men hans
uppträdande blef icke af någon afgörande betydelse. Mycket
uppseende väckte 1842 ett åtal af en öfversättning från tyskan,
Strauss och Evangelierna, en tarflig bearbetning och
sammanställning af den tyska bibelkritikerns arbete, som utkommit
på Hiertas förlag. Större verkan utöfvade originalarbetet,
hvilket flitigt lästes i de teologiska kretsarna och vann många
anhängare i det tysta, fast arbetet ofta motbevisades i
tidskriftslitteraturen. Under det följande årtiondet uppstod
äfven en frisinnad teologisk litteratur här hemma. Ett af
de förnämsta arbetena af denna art var Nils Ignells
Mänskliga utvecklingens historia, hvilket af Viktor Rydberg gjordes
till föremål för en lång artikelserie i Handelstidningen 1858.
Rydberg var redan då sedan länge sysselsatt med filosofiska
och teologiska studier och skref äfven åtskilliga recensioner
och artiklar angående dessa ämnen.
Närmaste anledningen till Rydbergs utgifvande af
Bibelns lära om Kristus var en särdeles betecknande
händelse, som året förut tilldragit sig i Göteborg.
En lektor Ljungberg, en lärjunge till Boström, hade
nämligen i maj 1861 hållit ett föredrag om de olika
synpunkter, från hvilka filosofien och teologien utgå vid
bestämmandet af de religiösa formerna. Han häfdade i sitt
föredrag vetenskapens plikt och rättighet att med
frimodighet och sanningskärlek forska angående de högsta frågorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
