Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV - Tatarernas erövringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
polovtsernas turkiska namn. Men talrika skaror, som
icke alltid erkände dessa kaners överhöghet,
kringströvade emellan Dnjestr och Aral eller där bortom,
från Kama och Ob till Kaukasus och Krim, som
har fått sitt namn efter ett tatariskt hövdingasäte
nära halvöns bergland. Omkring 1260 upphörde
Gyllene hordens beroende av storkanen, som
överflyttade till Kina, och under loppet av ett halvt
århundrade därefter vann islam överhanden hos
de europeiska tatarerna, som likväl länge höllo
sig fria från den vanliga musulmanska fanatismen.
Städer med moskéer och palats uppstodo omkring
deras förnämsta läger, men det nomadiska livet
förlorade icke sina lockelser för dem alla, och
deras ryttarhärar bevarade sin överlägsenhet under
ständiga fejder och strövtåg.
De ryska furstarna hade i det allra längsta intill
de stora gemensamma nederlagen fortsatt sina
tvister om den kievska storfurstestolen, som
tatarerna även efteråt plägade bortgiva åt sina
skyddslingar, ehuru dess värde hade sjunkit nästan till
intet. Det sydliga Dnjeprlandet låg i grus, och
icke ens de galiziska furstarna lyckades värja sig
emot upprepade tatariska anfall. Invid steppen
kunde ett något så när ordnat samhällstillstånd
ej så lätt återupprättas, och den redan förut med
allehanda oroliga element uppblandade slaviska
gränsbefolkningen smittades mer och mer av de
främmande erövrarnas seder, om också hatet emot
hedningarna och busurmanerna (musulmanerna) vid
gynnsamma tillfällen gav sig luft i vilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
