Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV - Rurikovitjernas tävlan i hordens tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fäder i Vladimirs Mariehimmelsfärdskyrka under
prästerskapets och menighetens aningsfulla klagan,
att »ryska landets sol gått ned».
Från Alexanders söner, bröder och farbröder
härstammade många furstelinjer, som skiftade det
suzdalska landet i ständigt förminskade lotter och
levde i oupphörlig tvedräkt. Novgoroderna kunde
således återupptaga sin gamla politik att utspela
den ene fursten emot den andre, och det hotande
ekonomiska beroendet av Volgalandet förvandlades
snarare till en fördelaktig inblandning i dess
växlande partistrider, som även sysselsatte tatarerna,
så att Novgorod lämnades i fred för deras
skattekrav. Gång på gång förtalade furstarna varandra
hos kanen, indrogo hans trupper till landets
förhärjning, och mången bland dem uppträdde själv
mot sina landsmän på ett sätt, som mer anstod
en tatarisk murza eller hordhövding än en
Vladimir Monomachs ättling. Storfurstevärdigheten
rövades och stals med svek av fränder, som missaktade
alla blodsband, gavs och togs utan ringaste
hänsyn av ombytliga eller penninglystna kaner. Den
gamla huvudstaden Vladimir, där baskakerna vid
sina upprepade besök helst plägade taga in, började
förfalla och miste sina lockelser för furstarna, som
i stället arbetade på att göra var sin egen arvstad
till medelpunkten för ett nytt, på erövring genom
tatarisk ynnest och novgorodska penningar grundat
välde.
Omsider visade sig, att de bästa utsikterna till
seger i denna tävlan förbundo sig med besittningen
av det suzdalska områdets västligaste landsändar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
