Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Ortodoxiens seger över kättare och bojarer. Moskovitiska tsardömet och patriarkatet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och bysantinska historien finna exempel för sina
teorier om självhärskardömets oantastlighet. I en
högtravande stil, som ofta icke ens låter binda sig
av en ordnad satsbyggnad, hopar han skolastiska
slutledningar och deklamatoriska utgjutelser,
blandade med fraser ur Bibeln och kyrkofäderna. Men
stundom frambryter ur det pedantiska omhöljet
med ursprunglig, obändig kraft hans eget
fantastiska lynne i skoningslöst hån och vilda
okvädinsord, i känslosamma grubblerier och bisarra
vändningar, som erinra om Dostojevskijs
brottmålshjältar. Ingen kan misskänna en naturlig,
egendomlig begåvning i det sätt, varpå han gäckas med
munkarna i den helige Kirills kloster för deras
efterlåtenhet mot de där inspärrade bojarerna, icke
heller i hans sarkasmer mot Johan III med den
spefulla teckningen av Gustaf Vasas levnadsbana,
eller när han mot Stefan Báthori inskärper, att
han fått sin krona »efter Guds behag, men ej
efter en upprorisk människohops åstundan». Med
rätta betraktas Ivan Vasiljevitj såsom en av de
tidigaste nationellt utpräglade gestalterna i
Rysslands litteraturhistoria.
Det arv, som han lämnade efter sig såsom
Rysslands härskare, var ödesdigert. De olyckliga krigen
hade utarmat folket och i synnerhet lågadeln, som
ständigt nödgades göra tjänst i fält. Skaror av
flyktingar, som ville undandraga sig de tryckande
förpliktelserna och pålagorna förstärkte
oupphörligt rövarbanden och kosackhoparna vid nedre
Volga och övre Don. Ännu inskränkte sig
visserligen deras självsvåld till att störa handeln med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
