Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI - Den kosackiska revolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av en mängd polska herrar uppslog sitt läger i
Tusjino, en by ej långt från Moskva. »Skälmen
i Tusjino» (Tusjinskij vor) förmälde sig med
Marina Mniszek, som sade sig i honom igenkänna
sin förlorade make. Han var omgiven av ett
formligt hov, som tävlade med Sjujskijs. Under det att
båda, var för sig oroade av andra tronkrävare
och deras skaror, skickade sina medhjälpare ut i
landsändarna för att bringa städerna och allmogen
till lydnad eller avpressa dem skatter, foro deras
bojarer och hovmän, sekreterare och skrivare fram
och tillbaka emellan Moskva och Tusjino,
uppvaktade än den ene, än den andre tsaren och
ingingo tillfälliga, egennyttiga avtal med varandra.
Den anarkiska rörelsen var lika utbredd inom de
högre samhällsklasserna som ibland massorna.
Skuggregeringarna behandlades å ömse sidor
såsom lekverk. Men tillika förgrenades i oändliga
växlingar upproret mot upprorsmakarna, närhelst
de självrådiga hoparna funno det fördelaktigare
att skövla på egen hand.
Landet ödelades vitt och brett, de fredliga
invånarna funno ingenstädes något skydd, och intet
slut kunde förutses på eländet. En vändning till det
bättre inträdde först genom grannmakternas
inblandning.
Tsar Vasilij sökte hjälp hos konung Karl IX
av Sverge. Ett fördrag avslöts i Viborg (1609),
enligt vilket konungen lovade att med trupper
understödja tsaren, som till gengäld skulle
avträda Kexholms län och bistå Sverge mot Polen.
Jakob De la Gardie i spetsen för en här av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
