Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bland gatans elända, heliga fäder, diplomater och finansfolk i Moskva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ut. Plötsligt nalkades honom en mässhakeklädd präst,
tydligen en biskop, med en päronformad huvudbonad,
prydd med lysande stenar. Hans dräkt sken av guld.
Patriarken satt iklädd en enkel kjortelliknande vit
dräkt och hade obetäckt huvud. Han sträckte ut
handen åt biskopen, som bugade djupt, kysste sin förman
på kinder, mun och hand, bugade och neg och viskade
något i den gamles öra mellan kyssarna. Så vinkade
biskopen, och några andra lika lysande präster kommo
till och började kläda om patriarken till den heliga
akten, vilket skedde med många tecken och under.
Och nu kom jag ihåg, vad min kunniga
följeslagerska några dagar förut berättat, att patriarken i dag
skulle bära den vita tiaran med ett diamantkors överst
på hjässan, värderat till så och så många miljoner!
Och nu nalkades det stora ögonblicket. Några
präster — de hade blivit flera under tiden — öppnade
ett skåp och togo fram en massa päronformade och
juvelbesatta mitror och provade dem på sig själva
och på varandra. De trängdes omkring mig, och jag
kände mig som en stackars bortkommen
smålandspojke, direkt från skogen tagen. Jag kände mig
överflödig, i vägen, på galen plats i livet. Och nu först
märkte jag att jag frös alldeles ohyggligt. Det var
femton grader kallt ute och åtminstone fem grader kallt
inne i kyrkan. Prästerna hade väldiga filtstövlar under
sina kjolar, och de redde sig nog, men jag hade tunna
skor och inga galoscher. Icke ansåg jag det heller
passande att hoppa och slå klackarna emot varandra eller
ta åkarbrasa. Jag började tröttna på det hela och
tänka på lunginflammation. Stengolvet var säkert minst
femton grader kallt. Bragt nära förtvivlan frågade jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
