Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avgrunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stinkande pölar, lågo grupper av människor, de flesta
spelande kort, män, kvinnor och barn om varandra.
Jag trodde förut att jag ägde en del fantasi. Men
nu insåg jag att jag lidit av betänklig
självöverskattning. Jag undrar om ens ett pappersbruk skulle ha
användning för sådana lumpor som betäckte dessa
kroppar. Åtminstone flertalets.
Men deras uppsyn var icke olyckliga människors. De
sågo tvärtom glatt fräcka ut och läto sig icke störas
av vårt närmande.
— Tag fram er skissbok och teckna, sade Vasili
Vasiljevitsch.
Jag erinrade mig plötsligt att jag verkligen hade en
sådan i fickan — men det bar emot att använda den.
Och ändå — varför hade jag kommit hit om icke för
att teckna, att studera? Jag tog alltså fram boken och
gjorde några hastiga skisser, blixtsnabba och skamsna,
på ett par minuter. Sen kunde jag inte mera. För
övrigt började modellerna bli alltför intresserade. Inom
kort trängdes de omkring mig, nyfikna och skrattande.
Jag stoppade boken i fickan och började i stället
utdela cigarretter.
Den här dagen skall jag aldrig glömma, kan jag
icke glömma. Jag har aldrig känt en sådan blygsel över
att ha en varm ulster, att vara mätt, att tillhöra
samhället, åtnjuta dess skydd.
Dessa människor tiggde icke. Icke en hand sträcktes
fram.
Och kvinnorna! De sågo oss rakt i ögonen, icke
närgånget, icke oblygt, men något sade mig att
glansen i deras ögon — ty de glänste verkligen — icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
