Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Estador
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men jag erinrar mig just nu en historia om ett
generalkonsulat. Den utspelades i min mycket gröna
ungdom.
Jag hade en bekant, vid namn grosshandlare
Carlson, en verklig idealist. Han strävade högt och hans
mål var Vasaorden. Men i hans liv fanns en dunkel
punkt. Det är bekant, att en vasariddare icke får
ha några dunkla punkter i sitt liv, ty då kammar
han noll — eller som Trallpen uttryckte det på
franska vid sitt sista besök i Paris: — il peigne
zéro!
Alltnog Carlson arbetade med händer och fötter
för sin Vasaorden som aldrig skulle komma. En gång
hade han kastat ut en stor summa pengar på ett
välgörande — ja måhända religiöst företag, och
trodde att nådens sol skulle gå upp över hans
horisont, men den gamle kung Oskar II var mycket noga
i sådana fall. Carlson fick bara en halsduksnal med
kungens namnchiffer i briljanter och bar den på
frackuppslaget, men den åsamkade honom endast
smälek. Alla frågade vilken orden det var och Calle
kunde icke förneka faktum.
Men en vacker dag gick ett ljus upp för Calle.
Han skulle bli generalkonsul! Med denna värdighet
följde en lysande uniform och eventuellt vederbörande
stats ordensutmärkelser. Vår gemensamme,
humoristiske vän Herzog var ju generalkonsul av Den
Fria Negerrepubliken Liberia, fast hans paraduniform
enligt hans egen utsago endast bestod av ett fikonlöv.
Men det fanns andra republiker — och si, Estafador
var ledigt! Genom ett oförlåtligt diplomatiskt slarv
hade denna stat hittills saknat värdig representant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
