Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från konstnärsklubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Du gör skandal här, gröngöling!
— Kanhända! Men om ett par sekunder blir
skandalen värre. Kan jag inte få ta in din dogg, så att
åtminstone ett vittne finns till det som kommer att
ske? Kan doggen sörja och gråta också lika bra som
svära? Vill du att ett osjäligt djur skall sörja ihjäl
sig på sin husbondes grav? Så hjärtlös kan du väl
inte vara.
Lyckligtvis blev jag lugnare, ju rödare och ilsknare
John Kindborg blev.
Äntligen hade han fått rocken av sig och var
alldeles andfådd efter ansträngningen och
sinnesrörelsen.
- Hör du, Albert, kom hit, så tar vi varandra i
famn! Förlåt mig och tyck vad fan du vill om den
där usla plankstrykarn som du talte om. Bara jag
slipper se honom.
Och vi togo varandra i famn. John grät, ty han
var mycket lättrörd.
— Jag förstår inte att jag kunde bli så rasande,
sade han. Kan du förlåta mig?
— Kan du förlåta mig? Men nu skall jag hjälpa
dig på med rocken. För nu står du inte ut med ett
sådant arbete en gång till.
Och jag hjälpte honom med bonjouren. Han
pustade och stånkade. Så kysste han mig på båda
kinderna och vi tågade arm i arm in i
klubbrummet.
— Hurra, skrek C. L. Så skall det se ut. Vem
fick stryk? Men jag vill bara säga dig, John
Kindborg, akta dig för smålänningar. Var lika rädd för
dem som för Gauguin!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
