- Project Runeberg -  Mot bättre vetande : förslag från Uppslagsverkskommittén (SOU 1980:26) /
13

(1980) [MARC] [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2 Allmänt om uppslagsverk - 2.2 En historisk översikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tid som det mångsidiga alfabetiska uppslagsverket av det slag som vi
känner idag börjar växa fram.

Encyklopedierna riktade sig inte längre enbart till de högst bildade.
De fick mer och mer karaktär av uppslagsverk för en bredare publik.
Det var först under denna tid som encyklopedierna fick en nämnvärd
spridning utanför de lärdas krets.

Uppslagsverkens framgångar hade samband med borgerskapets
frammarsch och de nya vetenskapliga och politiska idéer som växte
fram under denna tid. De naturvetenskapliga upptäckter som gjordes
av bl a Galilei och Newton hade rubbat den av kyrkan bestämda
världsbilden till förmån för en rationalistisk syn med tro på
vetenskapens möjligheter och framåtskridandet.

Det utan jämförelse mest berömda uppslagsverket från 1600- och
1700-talen är det franska ”l’Encyclopédie, ou Dictionnaire raisonné
des sciences, des arts et des métiers” som gavs ut under åren 1751—80.
Det är ett omfattande och mångsidigt kunskapsverk men det hade
framför allt en idéhistorisk och politisk betydelse genom att det
förmedlade och speglade upplysningstidens optimism och förnuftstro.
Upphovsman var den kände författaren och filosofen Diderot och
medredaktör matematikern d’Alembert. Bland medarbetarna märktes
upplysningsfilosofer som Rousseau, Voltaire och Montesquieu.

Efter Diderots encyklopedi har stora uppslagsverk med
opinionsbildande syfte varit ovanliga. I senare stora verk kom andra rent
informativa syften i förgrunden. Detta gäller tex den brittiska — senare
amerikanska — Encyclopaedia Britannica och den tyska Brockhaus.
Dessa sinsemellan mycket olika verk kan sägas representera två olika
traditioner.

Encyclopaedia Britannica, som är det äldsta uppslagsverk som
fortfarande ges ut, kom första gången ut 1768—71. Det är den främsta
företrädaren för den angloamerikanska encyclopeditraditionen som
kännetecknas av verk med relativt få men omfångsrika artiklar som ofta
har karaktär av vetenskapligt grundliga avhandlingar skrivna för en
akademiskt bildad publik.

Däri skiljer det sig från Brockhaus som är den främsta företrädaren
för det tyska s k konversationslexikonet. Brockhaus första utgåva från
1796—1808 vände sig främst till en borgerlig, bildad publik. Den hade
en stark men inte entydig inriktning på humanistiska ämnen. Den gav
också relativt stort utrymme åt aktuellt stoff.

Brockhaus och andra tyska konversationslexika kännetecknas av att
materialet är uppdelat på ett stort antal mindre artiklar. Det vänder sig
också till en vidare krets än den angloamerikanska encyklopedin och
har i högre grad en folkbildande ambition.

Brockhaus kan i idéer och ämnesval också ses som en reaktion mot
upplysningstidens rationalism och kritiska hållning. Den representerar
ett mindre nyttoinriktat bildningsideal än Diderots encyklopedi.

Brockhaus innebar ett genombrott för den moderna uppslagsboken.
Den utkom i bearbetade översättningar på flera språk, bl a danska och
svenska. Här kan också nämnas att det äldsta amerikanska verket
Encyclopedia Americana och den engelska Chambers’s Encyclopaedia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 8 23:40:34 2018 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/motbattre/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free