- Project Runeberg -  Mot bättre vetande : förslag från Uppslagsverkskommittén (SOU 1980:26) /
14

(1980) [MARC] [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2 Allmänt om uppslagsverk - 2.2 En historisk översikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ursprungligen var bearbetningar av Brockhaus. De utvecklades senare
till självständiga nationella standardverk.

Brockhaus har också på ett mer långsiktigt sätt påverkat
uppslagsboksutvecklingen i andra länder under 1800-talet. Det gäller särskilt de
nordiska länderna, där man nästan helt anammade
konversationslexikonets princip.

En delvis annan tradition representeras av de franska uppslagsverk
som i mitten av 1800-talet började ges ut av det då nybildade förlaget
Librairie Larousse. De kännetecknas av ett mycket stort antal
småartiklar och ett starkt ordboksinslag.

Under andra hälften av 1800-talet utvecklades uppslagsböckerna
alltmer till universella kunskapsverk som lade tonvikten på
faktamaterial och allsidigt innehåll. Sålunda breddades Brockhaus till nya
ämnesområden, bl a under inflytande av det nya Meyers
konversationslexikon som lade stor vikt vid naturvetenskap och teknik.

Det var också under denna tid som stora självständiga uppslagsverk
började ges ut även i mindre språkområden. Under slutet av 1800-talet
kom bl a de första upplagorna av Winkler Prins i Holland, Nordisk
Familjebok i Sverige och Salmonsens Konversationsleksikon i
Danmark samt något senare Aschehougs Konversasjonsleksikon i Norge
och Tietosanakirja i Finland.

Uppslagsbokens starka expansion under senare delen av 1800-talet
kan till stor del förklaras av den stigande utbildningsnivån och av att
kunskapsstoffet — och därmed människornas behov av kunskaper —
hade ökat kraftigt genom industrialismen och den snabba
vetenskapliga utvecklingen, särskilt inom naturvetenskaperna. Till den starka
inriktningen på faktamaterial bidrog säkerligen den allt starkare
akademiska ämnesspecialiseringen.

Expansionen fortsatte långt in på 1900-talet. Det gavs ut allt fler
stora verk i allt fler språkområden, samtidigt som de äldre verken kom ut
i nya upplagor. Kunskapsstoffets snabba tillväxt och förändring
gjorde det dock alltmer komplicerat att producera uppslagsverk och att
förnya materialet. Större krav ställdes på kontinuitet i utgivningen.

Strävan efter nationell och språklig identitet har sannolikt i många
fall varit en extra drivkraft att göra uppslagsverk. Under 1800-talet
och långt in på 1900-talet fanns det flera verk som genom sitt omfång
och sin inriktning gjorde skäl för beteckningen nationalencyklopedi.
Det mest utpräglade exemplet torde vara Enciclopedia Italiana från
1929—60.

Som framgått ovan har den moderna uppslagsboken till skillnad
från vissa äldre verk ingen uttalad ambition att påverka eller bilda
opinion. Det är dock oundvikligt att framställningen färgas av
upphovsmännens värderingar. Ett stort uppslagsverk speglar sin tids vetande
och bildningsideal och även dess allmänna värderingar. Däremot
speglas mer sällan dess motsättningar och skilda värderingar.

Det finns dock verk som också syftar till att påverka. Det rör sig i
regel om officiella verk som företräder en viss regim och dess
ideologiska värderingar. Det mest kända torde vara den stora
sovjetencyklopedin, Bolsjaja Sovjetskaja Entsiklopedija.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 8 23:40:34 2018 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/motbattre/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free