Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Behovet av ett stort uppslagsverk - 3.3 Behovet hos olika avnämargrupper - 3.3.2 Folkbiblioteken - 3.3.3 Utbildningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SOU 1980: 26 Behovet av ett stort uppslagsverk 27
dessa verk man går till när man söker orientering om ett ämne som
man inte är förtrogen med. Detta gäller i särskilt hög grad när biblio-
teksbesökarna själva söker bland referensverken.
De mest användbara uppslagsverken i referensarbetet anges vara
Svensk Uppslagsbok, Bonniers Lexikon och Focus. Svensk Uppslags-
bok från 1947-55 används mycket trots sin ålder, främst tack vare
omfånget och den enkla redaktionella utformningen. På områden som
inte föråldras anses Svensk Uppslagsbok vara överlägsen senare verk,
Även litteraturhänvisningarna är fortfarande värdefulla.
Det är svårt att i de tillgängliga uppslagsverken hitta svar på frågor
inom bl a politik och vissa naturvetenskaper. Särskilt det politiska ma-
terialet föråldras snabbt och de aktuella verk som finns ger endast
kortfattad information. Ofta måste svaren sökas i olika specialupp-
slagsböcker. Tillgången på sådana är dock mycket olika inom olika
ämnesområden. Den är god inom vissa väl avgränsade områden såsom
musik, men relativt dålig inom tex naturvetenskaperna.
En entydig biblioteksopinion visar att det i biblioteksverksamheten
finns ett stort behov av ett nytt stort svenskt uppslagsverk. Ett sådant
verk skulle väsentligt underlätta referensarbetet. De flesta bibliotek
äger inte och har inte möjlighet att köpa in ett brett sortiment av ut-
ländska verk, äldre verk, specialverk och annan referenslitteratur. Ett
sådant sortiment skulle dessutom inte kunna täcka alla områden.
Det sagda gäller i särskilt hög grad de mindre biblioteken som en-
dast har möjlighet att skaffa sig ett mindre urval verk. Där skulle ett
nytt stort uppslagsverk fylla många luckor och därmed i hög grad un-
derlätta referensarbetet. De flesta kommunbibliotek är relativt små.
Ca 75 procent av kommunerna har mindre än 30 000 invånare. Många
av de mindre biblioteken är dessutom nya och har inte haft möjlighet
att skaffa de äldre stora verk som fortfarande är användbara i många
sammanhang.
Det har framhållits från bibliotekshåll att ett traditionellt alfabetiskt
verk med ett stort antal uppslagsord av skiftande längd bättre motsva-
rar bibliotekens behov än ett verk med långa artiklar där man först
måste gå till ett index. l den sistnämnda typen av verk måste man ofta
söka svaret i flera olika artiklar. Ett verk med traditionell alfabetisk
utformning är dessutom lättare att använda för en ovan sökare.
Vikten av att artiklarna är försedda med litteraturhänvisningar har
också betonats starkt av tillfrågade bibliotek.
3.3.3 Utbildningsväsendet
Skolan och vuxenutbildningen
Det finns idag ca 5 000 skolenheter inom grundskolan, varav närmare
1000 enheter har högstadium. Skolenheterna är organiserade i ca
1 400 rektorsområden. Antalet gymnasieskolor är ca 500. Kommunal
vuxenutbildning förekommer i samtliga kommuner. I allmänhet är
den knuten till gymnasieskola eller grundskola. Det finns ca 70 själv-
ständiga vuxenskolenheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
