- Project Runeberg -  Mot bättre vetande : förslag från Uppslagsverkskommittén (SOU 1980:26) /
62

(1980) [MARC] [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7 Nya medier - 7.3 Videoskiva

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förutsätter att bilderna kodas och registreras.

Videoskivan har liksom teledata stor kapacitet. Det är idag möjligt att
framställa skivor med ca 90 000 sidor. Med samma textmängd per sida
som i teledata (960 nedslag) skulle en sådan skiva rymma ca 85 milj
tecken. Innehållet på en videoskiva kan dock inte som i teledata förnyas
kontinuerligt.

När det gäller illustrationer erbjuder videoskivan samma kvalitet som
en vanlig tv-bild. På en videoskiva kan man också få rörliga bilder med
eller utan ljud. En optisk skiva har en speltid på ca 60 minuter,
således motsvarande tiden för en kortare spelfilm.

På en optisk skiva är det också möjligt att kombinera stillbilder
innehållande text och illustrationer med rörliga bildsekvenser. Det bör då
observeras att de rörliga bilderna är betydligt mer utrymmeskrävande.
Det går ca 25 stillbilder på en sekund. En rörlig bildsekvens på 20
sekunder motsvarar alltså 500 stillbilder.

Hittills har 40—50 olika videoskivsystem presenterats på papperet,
men endast ett fåtal av dem kommer att marknadsföras. Systemet
måste standardiseras för att flera olika typer av skivor ska kunna
spelas på samma videoskivspelare. Bristen på standardisering har hittills
utgjort ett hinder för videoskivans spridning. Idag förekommer dock
försäljning av videoskivor i USA. I Sverige arbetar Svenska AB Philips
med en skiva med optisk avläsning som man räknar med att
marknadsföra år 1982.

Eftersom videoskivan ännu inte finns på den svenska marknaden är
det svårt att bedöma kostnaderna för detta medium. En
videoskivspelare kan beräknas kosta ca 4 000 kr. Priset för en skiva beror naturligtvis i
hög grad på innehållet. Den tekniska framställningskostnaden för
skivorna kan dock uppskattas till 15—20 kr per exemplar.

Videoskivan har flera egenskaper som gör det möjligt att förmedla
innehållet i uppslagsverk via detta medium. Liksom teledata har det stor
kapacitet och kan erbjuda ett för uppslagsverk lämpligt söksystem. Till
skillnad från teledata kan det dessutom redan med nuvarande teknik ge
en relativt god bildkvalitet.

Videoskivan är också ett flexibelt medium. Det är lätt att bläddra
fram och tillbaka. Genom möjligheten att visa rörliga bilder med ljud
kan detta medium ge information av en typ som boken inte kan
förmedla. Det har också särskilda förutsättningar att — genom samspel mellan
text, ljud, stillbilder och rörliga bilder — ge en pedagogisk presentation
av särskilda teman.

Videoskivan är dessutom ett kompakt medium. Innehållet i ett stort
uppslagsverk av traditionellt slag skulle kunna rymmas på två skivor.
Eftersom man bör utnyttja möjligheten till rörliga bilder och eftersom
mediet torde förutsätta en mer utrymmeskrävande presentationsform
än en bok får man dock tänka sig att det vore lämpligt att fördela verket
på fler skivor.

När det gäller kostnaderna torde själva den redaktionella och
tekniska framställningen av verket — åtminstone på kort sikt — bli dyrare än
vid produktion i bokform eftersom mediet ställer nya krav på
presentationen av materialet och eftersom man använder sig av rörliga bilder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 8 23:40:34 2018 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/motbattre/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free