Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9 Genomgång av tänkbara stödformer - 9.3 Ekonomiskt stöd - 9.3.4 Intäktsgaranti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SOU 1980: 26 Genomgång av tänkbara stödformer 77
köpspris.
Stödköp har effekter både i produktions- och distributionsledet, Ut-
givande förlag får en viss grundtrygghet. Genom den garanterade
spridningen till vissa institutioner får Stödköp en kulturpolitisk effekt.
Det mot stödköp av böcker ofta anförda argumentet att de stödköpta
exemplaren inte kommer till användning är inte relevant när det gäller
ett stort uppslagsverk. För staten är stödformen relativt riskfri efter-
som stödbeloppet ganska väl kan förutses i förväg och utbetalas först
vid utgivningen.
Nackdelen med stödköp är att det tar en del av den potentiella
marknaden för produkten. Stödeffekten begränsas av att inte hela
stödbeloppet tillfaller projektet. Eftersom mottagarna
- såsom sko-
lor och bibliotek —
gratis får en del exemplar som en del av dem an-
nars själva skulle ha köpt sker en indirekt subvention till dessa
institutioner.
T änkbara stödmottagare
Stödköpets effekt, i såväl produktions- som distributionsledet, beror
på hur många exemplar som köps och till vilka de sprids. Som motta-
gare av stödexemplaren bör man välja sådana typer av institutioner
som har ett utbildnings- och kulturpolitiskt betingat behov av dem,
som består av ett rimligt antal enheter och som också behöver det stöd
som friexemplaren innebär.
Viktiga avnämare är främst skolor och folkbibliotek. De år troligen
de enda institutioner som är tillräckligt många och tillräckligt spridda
för att stödexemplaren ska få önskad kulturpolitisk effekt. Andra ty-
per av institutioner är sannolikt för få och för heterogena.
Antalet skolanläggningar (1978):
med låg- och/eller mellanstadium 4
487]
4 923
olika grundskole-
med högstadium 959 anläggningar
med gymnasium 527
Högstadium och gymnasium kan ibland ligga i samma anläggning.
Antalet anläggningar med högstadium eller gymnasium kan beräknas
till minst l 400 eller - om man räknar med alla typer av gymnasier -till
ca l 500 anläggningar.
Antalet folkbiblioteksenheter (utlåningsställen) år 1978:
centrala folkbibliotek 277
folkbiblioteksñlialer 1 775
fristående sjukhusbibliotek 51
truppförbandsbibliotek 80
Enligt statistik från SCB uppgick folkbibliotekens kostnader för
medieinköp (varav bokinköpen utgör den dominerande posten) år
1978 till ca 126 milj kr. Kostnaderna skiljer sig kraftigt mellan olika
kommuner. Fördelad på folkbibliotekens drygt 2 000 utlåningsställen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
