Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ny fransk författare, Marcel Proust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och man skrattade åt detta en lång stund efter och föresatte sig
att gå upp och berätta om denna glömska för tant, som det skulle roa.
Själva himlens ansikte tycktes förändrat. Efter frukost vandrade
solen, i medvetandet om att det var lördag, ännu en hel timmas
tid uppåt himlen, och när någon, som trodde man var försenad till
promenaden, utbrast: ”Men är klockan bara två?” — när de båda
slagen hördes från klocktornet i Saint-Hilaire (dessa slag, som aldrig
någon beaktar under middagen och siestan på de folktomma vägarna,
långs den livliga och blanka ån, som själva fiskaren övergivit, utan
som ensliga glida ut i den tomma himlen, där det bara rör sig några
lata moln) då ropade hela familjen i kör:
”Du tar fel, därför att vi ätit frukost en timma tidigare, i dag
är det lördag!” — —
Detta är blott ett par smådrag bland hundra, ur vilkas lugna
mosaik framträder bilden av en gammalfransk familj, med dess vanor
och fördomar, dess trevliga och mjuka former och säregna tradition,
med glimtar av innerlig poesi över vardagslivets nyktra lunk. Dessa
människor ha en egendomlig takt, grundad kan man säga på en
skärpa i känslans logik, som gör deras domar om människor
synnerligen illusionslösa och träffande. De äro noga med sitt umgänge, av
hänsyn till de risker man löper vid att blanda sig med oprövat folk.
I verkligheten betyder för dem ställningen i samhället ingenting alls,
de mäta människan enbart efter karaktären — så snart de komma
ihåg det. Ty inte sällan glömma de bort sin egen karaktär, och
försumma att söka sin nästas. Då bli de snobbar, inskränkta
spetsborgare, sträva egoister, giriga, ja lite dumma.
De skildras med hänsyn till begåvningens innehåll och typ som
kritiska naturer med kräsen smak, ur stånd att finna förströelse i
småprat som stöter på skvaller eller i anekdoter, ej ens om dessa ha
historiskt innehåll, de förakta i det hela taget samspråk som sakna
direkt förbindelse med något estetiskt eller moraliskt ämne. Deras
tankars likgiltighet för allt som på nära eller långt håll anknyter
sig till det världsliga livet är så genomförd, att så snart samtalet
vid bordet tar en något lättsinnig vändning, eller om det bara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
