Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
största oförrätten av alla var dock: »Edra får,
som hade varit vana att vara så fogliga och
tama och små i maten, ha nu, efter vad jag
hört berättas, blivit sådana matvrak och så vilda,
att de äta upp och svälja ned till och med själva
människorna. De förtära och sluka hela fält,
hus och städer. Se bara efter, i vilken del av
landet den finaste och dyraste ullen finnes —
där finnas ädlingar och abboter, heliga män
utan tvivel. De nöja sig icke med den årliga
avkastning och profit deras förfäder och
företrädare hade på sina jordområden, de äro icke
nöjda med att leva i lättja och njutning utan
att ,göra den ringaste nytta, de bry sig ej om
det allmänna bästa och lämna ingen mark
övrig jtill odling, de inhägna allt till betesmarker,
de vräka ned husen, de riva sönder städer och
lämna ingenting kvar utom kyrkorna, som
förvandlas till fårahus». Det stigande antalet får
medförde emellertid icke en reduktion av priset
på ull och fårkött, ty »allt ligger i några få
rikemäns (händer». Det var också mera lönande
att köpa boskapshjordar utomlands och göda dem
i England, och detta innebar mindre arbete och
mera avfolkning av byarna. »Den oresonliga
girigheten Jios ett fåtal hade sålunda förvandlat
just det, som kunde ha bildat huvudbestånds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
